Bristande journalföring som lett till felaktiga bedömningar och nekad vård
Inspirerande berättelser
Jag vill uppmärksamma att min patientjournal innehåller stora brister gällande dokumentation av mina faktiska symtom, min smärtbild och mina upprepade önskemål om utredning. Flera av mina centrala besvär och tillstånd har inte förts in i journalen, eller så har de beskrivits mycket kortfattat och utan relevanta detaljer.
Denna bristande journalföring har fått allvarliga konsekvenser. Andra läkare som läser min journal får en missvisande bild av min situation och tror därför att mina symtom är mindre allvarliga eller inte existerar. Det har lett till att jag gång på gång blivit nekad vidare undersökningar och utredningar, trots att jag har en dokumenterad tibiakondylfraktur som läkt fel, men som i journaltexten endast omnämns som “tibiafraktur” utan information om felställning, diastas eller kvarvarande komplikationer.
Att viktiga medicinska uppgifter utelämnas strider mot kraven i Patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring, som tydligt anger att journalen ska vara relevant, tydlig, fullständig och fortlöpande. Journalen ska också innehålla patientens egen beskrivning av symtom samt de åtgärder som har övervägts, utförts eller avfärdats, inklusive skälen till besluten.
När journalen inte speglar verkligheten stängs dörren för mig till korrekt vård, då efterföljande läkare i hög grad förlitar sig på journaluppgifter i sina bedömningar. På så sätt har min skada och mina besvär blivit “osynliga” i vårdsystemet, vilket försämrar både möjligheterna till diagnostik, behandling och långsiktig prognos.
Jag begär därför att bristerna i journalen åtgärdas, och att en komplettering görs där mina symtom, min smärtbild, mina tidigare skador samt mina begärda — men uteblivna — undersökningar dokumenteras korrekt. Detta är nödvändigt för att jag ska kunna få en medicinskt säker och rättvis vård framåt.
Anmälan till IVO av bristande journalföring och risk för felaktiga vårdbeslut
Jag vill härmed anmäla brister i journalföringen inom den vård jag har fått ta del av. Bristerna gäller upprepade tillfällen där mina faktiska symtom, min smärtbild och mina uttryckliga önskemål om undersökningar inte har dokumenterats, eller dokumenterats på ett sätt som varit ofullständigt och missvisande.
Detta har medfört att efterföljande vårdgivare, som enbart haft tillgång till journalmaterialet, har gjort bedömningar baserade på ofullständig eller felaktig information. Konsekvensen har blivit att jag nekats vidare utredningar trots att jag har en tidigare tibiakondylfraktur som läkt i felställning, med komplikationer som varken framgår eller kommenteras i journalen. I journaltexten anges endast ”tibiafraktur”, utan redovisning av felställning, diastas eller kvarstående besvär, trots att detta är avgörande för fortsatt handläggning.
Enligt Patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2016:40) ska journalen vara tydlig, relevant och fullständig samt fortlöpande föras så att den ger en korrekt och sammanhållen bild av patientens tillstånd och de överväganden och beslut som gjorts. Journalen ska även innehålla patientens egna uppgifter om symtom samt skälen till att undersökningar eller åtgärder har utförts eller avståtts.
När sådan information upprepade gånger utelämnas får detta direkt betydelse för patientsäkerheten. I mitt fall har det lett till att min skada i praktiken blivit osynlig i vårdsystemet, och att läkare som förlitar sig på journaluppgifterna felaktigt bedömt att inga vidare åtgärder är motiverade. Jag ser en tydlig risk för fortsatt felaktiga bedömningar och försämrad prognos om inte dessa journalbrister åtgärdas.
Jag begär därför att IVO utreder:
- Om journalföringen uppfyller kraven enligt gällande lagstiftning och föreskrifter.
- Om bristerna i dokumentationen påverkat eller riskerat att påverka kvalitet och säkerhet i min vård.
- Om åtgärder behöver vidtas för att säkerställa korrekt och fullständig journalföring framöver.
Min önskan är att denna utredning ska bidra till att jag får en rättvis, korrekt och medicinskt säker bedömning av min fortsatta vård.
Man kan anpassar den till sina exakta detaljer, till exempel datum, vårdenhet, formuleringar från journalen, eller lägger till en bilagelista.
Om en läkare vägrade att utreda något som det fanns saklig medicinsk indikation att utreda, trots upprepade symtom, objektiva fynd eller risk för skada, kan det vara ett brott mot patientsäkerhetslagen, socialstyrelsens föreskrifter och Läkarförbundets etiska regler.
Men det räknas inte formellt som ett brott mot ”Hippokrates ed” eftersom den inte är en juridiskt bindande text i Sverige, utan en historisk och symbolisk grund.
Här är en tydligare genomgång:
⚖️ 1. Vad krävs för att läkaren ska ha brutit mot etiska regler?
En läkare kan ha agerat oetiskt om följande gäller:
✔️ Jag hade symtom eller anamnes som motiverade utredning
T.ex. tidigare felläkt tibia kondylfraktur, kvarstående smärta, felställning, funktionsnedsättning och misstanke om mekaniskt hinder. Kort: Rörelseinskränkning och svårigheter att använda den skadade extremiteten. Långvarig smärta i det drabbade området. Ganska synlig deformitet eller felställning. Jag fick inte underökningar, rätt diagnos och behandling.
✔️ Läkaren avfärdade detta utan medicinsk motivering
Att neka utredning får endast göras om läkaren kan ange en medicinskt rimlig orsak, inte av:
- tidsbrist
- bristande vilja
- förutfattade meningar
- slarv
✔️Jag riskerade att få förvärrade skador av utebliven utredning
Som t.ex. bestående felställning, artros, instabilitet, nerv-/kärlpåverkan, problem med ryggen, den andra höften, psykiska besvär mm
Om dessa punkter stämmer kan det vara ett avsteg från kravet på att ge god vård.
📜 2. Vad säger lag och föreskrifter?
Patientsäkerhetslagen (PSL)
Läkare måste ge säker och sakkunnig vård.
Att ignorera en möjlig strukturell skada kan strida mot PSL 6 kap §1.
Socialstyrelsens föreskrifter
Läkaren måste:
- göra adekvat anamnes och undersökning
- initiera nödvändig utredning
- dokumentera varför något inte utreds
Att låta bli detta kan vara ett brott mot professionella skyldigheter.
Läkarförbundets etiska regler
Läkaren ska:
- ”Handla i patientens bästa”
- ”Arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”
- ”Respektera patientens berättelse och symtom”
Att avstå utredning utan medicinsk grund kan därför ses som oetiskt.
🏛️3. Men vad gäller Hippokrates ed?
Den är symbolisk, inte juridiskt bindande i Sverige.
Det man däremot kan bryta mot är:
- patientsäkerhetslagen
- etiska riktlinjer
- Socialstyrelsens krav
- journalföringsregler
Så: Man kan inte officiellt dömas för brott mot Hippokrates ed, men man kan kritiseras eller anmälas för oprofessionellt och oetiskt beteende.
📌4. Vad kan du göra?
Om du nu har fått bevis på mekanisk felställning som borde ha utretts tidigare kan du:
- Göra en anmälan till IVO
- Begära journalgranskning
- Skicka in en patientskadeanmälan (LÖF) om du fått långvarig skada
- Be om second opinion eller ortopedbedömning
Det kan leda till konsekvenser för läkaren – men vilket ansvar och vilket straff beror helt på vad som bevisas. Här är en tydlig och korrekt översikt över vad som kan hända i Sverige:
⚖️1. Har läkaren ansvar om allt bevisas?
Ja. Om det kan visas att läkaren brustit i sin yrkesutövning, t.ex. genom att inte utreda en misstänkt kvarstående fraktur/felställning trots medicinska skäl, kan läkaren hållas ansvarig.
Ansvar kan vara:
✔️Professionellt ansvar
Brott mot:
- Patientsäkerhetslagen
- Socialstyrelsens föreskrifter
- Läkarförbundets etiska regler
✔️Administrativt ansvar (det vanligaste)
Det är här IVO och HSAN kommer in.
⚖️2. Får läkaren ett straff?
Det beror på hur allvarlig försummelsen är. Här är nivåerna:
🟡1. Ingen åtgärd
Om felet var mindre och inte betraktas som farligt.
🟠 2. Kritik från IVO
Den vanligaste konsekvensen.
Läkaren får en formell anmärkning/kritik som registreras.
🔶3. Prövotid (HSAN)
Om felet är allvarligt eller återkommande.
Läkaren får tre års prövotid med krav på förbättrad yrkesutövning.
🔴4. Indragen läkarlegitimation (HSAN)
Bara vid mycket grova fall, t.ex. om läkaren visat:
- allvarlig inkompetens
- grov försumlighet
- vägrat följa regler
- utgjort risk för patienters liv eller hälsa
Det är ovanligt, men det händer.
⚫ 5. Straffrättsligt ansvar (mycket sällsynt)
Det skulle kräva något i stil med:
- grovt vållande till kroppsskada
- extrem försummelse
Det tillämpas nästan aldrig i vårdärenden, men är teoretiskt möjligt.
⚠️3. Vad krävs för att läkaren ska få en åtgärd?
Det måste bevisas att läkaren:
✔️ Borde ha gjort en undersökning eller utredning
(t.ex. röntgen, ortopedkonsult, uppföljning)
✔️ Inte gjorde det utan medicinskt försvarbar anledning
✔️ Att detta ledde eller kunde leda till skada
t.ex.:
- kvarvarande mekanisk felställning
- försämrad funktion
- kronisk smärta
- artrosutveckling
- längre vårdtid
Ju mer dokumenterat detta är, desto större chans till att IVO/HSAN ger åtgärder.
📌4. Sammanfattning
Ja – läkaren kan få ansvar.
Ja – det kan leda till straffliknande åtgärder, men typiska straff är kritik eller prövotid.
Indragen legitimation sker bara vid mycket allvarliga eller upprepade brister.
Nu går vi igenom mitt fall och bedömer hur troligt det är att min läkare får en åtgärd?
en preliminär riskbedömning utifrån hur IVO brukar bedöma liknande ärenden.
3 I Sverige fungerar vårdsystemet annorlunda än t.ex. rättssystemet vid vanliga brott. Därför betalar inte läkare personliga böter eller skadestånd, och det finns flera orsaker till det. Här är den tydligaste förklaringen:
💡Varför får inte läkare betala pengar som straff?
1️⃣Sverige bygger på ”systemfel – inte individfel”-principen
I svensk vård utgår man från att misstag oftast beror på:
- brist på resurser
- dåliga rutiner
- tidspress
- organisatoriska fel
Inte på att en enskild läkare vill skada någon.
Därför straffas inte läkare ekonomiskt personligen.
2️⃣Patienten ska få ersättning – men från försäkringen (LÖF), inte läkaren
Om du drabbats av en skada kan du få ekonomisk ersättning genom:
✔️LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag)
Det är en patientförsäkring som täcker:
- skador
- försenad diagnos
- missad utredning
- felbehandling
Det är alltså försäkringen som betalar dig, inte läkaren.
Systemet är byggt så för att:
- du ska få pengar snabbare
- du slipper lång domstolsprocess
- vården ska rapportera fel istället för att gömma dem av rädsla för privata straff
3️⃣Personliga böter skulle göra vården farligare
Det finns en tydlig och välkänd risk:
Om läkare riskerar att få böter, skadestånd eller personligt straff, så vågar de mindre att:
- rapportera misstag
- erkänna fel
- förbättra rutiner
Sverige vill att vårdpersonal ska rapportera fel öppet, så man kan förbättra systemet.
4️⃣Läkare kan ändå få andra typer av straff
Även om de inte betalar pengar, kan de få:
🔸IVO-kritik
Formell anmärkning.
🔸 Prövotid (3 år)
Om bristen är allvarlig.
🔸Indragen legitimation
Vid grov eller farlig försumlighet.
🔸Straffrätt (ovanligt)
T.ex. vållande till kroppsskada – men då handlar det om riktigt grova fall.
📌 Kort sammanfattning
Läkare betalar inte personliga pengar eftersom:
- Sverige ser vårdskador som systemproblem, inte individproblem
- Patienten få ersättning via patientförsäkring (LÖF)
- Personliga böter skulle göra vården farligare
- IVO/HSAN ger andra sanktioner (kritik, prövotid, legitimation indragen)
Om du vill kan jag förklara exakt vilken ersättning du kan få från LÖF och hjälpa dig avgöra om du har ett starkt ärende baserat på din felställning.
När man förlorar sin förmåga att gå – eller får försämrad funktion – kan det ge psykiskt lidande i sig.
Men när lidandet dessutom beror på att man inte fick den hjälp, utredning eller vård man hade rätt till, blir det ofta tyngre, mer komplext och djupare än vid en ”vanlig” olycka.
Här är hur det ofta yttrar sig, baserat på både medicinsk och psykologisk kunskap:
💥1. Dubbel sorg: förlust + svek
När man skadas i en olycka känner man sorg över förlusten.
Men när man blir skadad eftersom vården inte lyssnade, och man vet att det kunde ha blivit bättre, uppstår ett extra lager av smärta:
✔️Sorg över funktionen man förlorat
✔️Ilska och frustration över att det var onödigt
✔️Känslan av att vara sviken, inte tagen på allvar
Det är vanligt att patienter beskriver detta som värre än själva skadan.
💥2. Kronisk stress och grubblerier
När man vet att allt hade kunnat se annorlunda ut:
- man grubblar
- man analyserar om och om igen
- man får svårt att acceptera situationen
Det kallas malande ruminering, och det är en känd källa till psykisk belastning.
💥3. Förlorad tillit – en tung psykologisk konsekvens
Att inte få utredning trots symtom skapar:
✔️Misstro mot sjukvården
✔️Känsla av att ens ord inte betyder något
✔️Upplevelse av maktlöshet
Det här kan ge långvariga emotionella ärr.
💥4. Skam och självtvivel
Många frågar sig själv:
- ”Varför lyssnade ingen på mig?”
- ”Gjorde jag något fel?”
- ”Borde jag ha kämpat mer?”
Det här är en psykologisk försvarsmekanism, men leder ofta till nedstämdhet och självanklagelse.
💥5. Ångest och rädsla för framtiden
Nedsatt gångförmåga leder ibland till:
- rädsla för att det blir värre
- oro över framtidens vardag
- oro för att det aldrig kommer bli bättre
- social isolering
När detta beror på underlåten vård blir ångesten ofta starkare och svårare att hantera.
💥6. Depressiva symtom
Det är vanligt att personer utvecklar:
- nedstämdhet
- tappad livsglädje
- minskat intresse för aktiviteter
- känsla av hopplöshet
- gråtattacker
- känsla av att livet ”stannat”
En försämrad gångförmåga begränsar frihet och självständighet, vilket i sig kan orsaka depression.
När detta dessutom sker p.g.a. missad utredning blir känslan ofta mer orättvis och traumatisk.
💥7. Moral injury (moraliskt sår)
Detta är ett begrepp inom psykologin där man skadas av att personer med makt (läkare, vården) inte agerar som de borde.
Symtom liknar posttraumatisk stress:
- flashbacks av situationen hos läkaren
- undvikande av vårdkontakter
- stark kroppslig stress vid tanken på sjukvård
- misstro och ilska
Detta är ett erkänt fenomen, särskilt vid vårdskador.
💬Vill du att jag hjälper dig formulera detta på ett sätt som kan användas i en LÖF-ansökan eller till IVO?
Jag kan skriva en text som beskriver ditt psykiska lidande på ett professionellt, tydligt och trovärdigt sätt.
Tack det är precis som jag fick, så snart jag börjar prata om mina läkare börjar dara, gråta, kan inte beskriva alla simptim…och att få en tid skrämmer mig för jag har en besök nu och jag mår förfärlig av räddsla att bli behandlad som förut. Hjälp mig beskriva allt för detta har krossat mig totalt, vet inte om jag är psikisk sjuk, hur ska jag gå igenim allt igen, börjar darra, hjärtat slår, hela kroppen ställnar, jag vill bara somna och dö
5 Jag är verkligen glad att du skrev det här – och jag tar det på största allvar.
Det du beskriver är inte ett tecken på att du är ”psykiskt sjuk”, utan ett tecken på att du varit med om något traumatiskt och att kroppen reagerar som vid akut stress och rädsla.
Det är en mänsklig, normal reaktion på en situation där du blivit sviktad, inte lyssnad på och utsatt för maktlöshet.
Men den sista meningen du skrev – ”jag vill bara somna och dö” – visar att du just nu är i djup kris, och du ska absolut inte behöva bära det ensam.
❤️Först: Du förtjänar att få hjälp just nu
Om du känner att du kan skada dig själv, eller om tankarna blir starkare:
📞 Ring 112 om det är akut
De är vana vid att hjälpa människor i precis sådana situationer.
📞 Självmordslinjen: 90101
Öppet dygnet runt.
Du kan också chatta: mind.se
Det är anonymt och de är otroligt bra att prata med när man känner så här.
Du ska inte vara ensam med de här känslorna.
Du är värd trygghet och stöd just nu.
❤️Du är inte ”svag” – du reagerar på trauma
Du beskriver:
- Darrningar
- Gråt
- Hjärtklappning
- Kroppen stelnar
- Extrem rädsla när du ska träffa läkare
- Panikkänslor
- Känsla av att vilja försvinna
Detta passar exakt in på sjukvårdstrauma eller moral injury, inte psykisk sjukdom i sig.
Det är vad som händer när en person:
- blivit nonchalerad
- inte trodd
- fått sin smärta bortviftad
- riskerat att skadas av vårdens misstag
- och nu måste möta vården igen
Du har levt med ständig osäkerhet, smärta och rädsla – kroppen är på högvarv.
Det är inte konstigt att du mår som du gör.
❤️Jag kan hjälpa dig beskriva allt på ett lugnt, strukturerat sätt
Men först behöver du vara i trygghet.
Kan du svara på en sak (du behöver bara skriva ”ja”, ”nej” eller några ord):
👉 Känner du att du kan hålla dig trygg just nu, eller är tankarna på att skada dig starka?
Oavsett vad du svarar kommer jag inte döma dig – jag vill bara veta vilket stöd du behöver just nu.
Jag finns här med dig.
Du är inte ensam.
6 Självklart – jag hjälper dig att skriva en tydlig, saklig och professionell symptombeskrivning som du kan ge till smärtmottagningens team.
Texten nedan är formulerad på ett sätt som vårdpersonal förstår och tar på allvar.
Du kan kopiera den rakt av, eller säga den högt om det känns lättare.
📄Symptombeskrivning till smärtmottagningen
Bakgrund:
Jag har en tidigare fraktur/felställning som inte blev ordentligt utredd trots att jag sökte vård upprepade gånger. Jag har varit med om återkommande situationer där jag inte blivit lyssnad på eller tagen på allvar, och detta har orsakat ett starkt psykiskt och fysiskt stresspåslag.
1. Kroppsliga symtom (som kommer när jag tänker på eller möter vården)
- Darrningar i hela kroppen
- Hjärtklappning
- Tryck över bröstet eller svårighet att andas
- Spänning eller stelhet i musklerna
- Känsla av att kroppen ”låser sig”
- Illamående eller yrsel
- Kraftig utmattning efteråt
- Svårt att sova innan vårdbesök
- Kan börja gråta okontrollerat
Detta är inte bara oro – det är starka fysiologiska stressreaktioner.
2. Emotionella/psykiska symtom
- Extrem rädsla inför vårdbesök
- Känsla av att jag ska bli avvisad eller misstrod igen
- Rädsla för att prata om mina symtom
- Ångest som kommer direkt när ämnet tas upp
- Känsla av hjälplöshet och maktlöshet
- Sorg och ilska över att jag inte fick den utredning som hade kunnat förhindra min nuvarande situation
- Nedstämdhet och tappad energi
- Svårt att lita på vården
Detta är konsekvenser av tidigare negativa vårderfarenheter.
3. Reaktioner under själva besöket
När jag ska beskriva symtomen för läkare eller vårdpersonal får jag ofta:
- Panikliknande reaktioner
- Sjukligt stark gråt
- Jag tappar orden och kan inte prata sammanhängande
- Kroppen börjar skaka spontant
- Jag blir så rädd att jag ”fryser” och inte kan förklara mig
Det är viktigt att ni känner till detta så att ni kan hjälpa mig att genomföra besöket på ett tryggt sätt.
4. Det som ligger bakom symtomen
- Jag har gått länge med smärta och funktionsnedsättning.
- Jag har vetat att något varit fel i kroppen, men mina symtom har avfärdats.
- Jag fick inte den utredning som jag behövde.
- När jag nu möter vården väcks allt detta igen.
Detta har lett till något som liknar vårdrelaterat trauma, eller det som i psykologin kallas ”moral injury”.
5. Vad jag behöver för att känna mig trygg under besöket
- Att ni är medvetna om att jag lätt får starka stressreaktioner
- Att ni låter mig prata långsamt, med pauser
- Att ni bekräftar att ni lyssnar
- Att ni hjälper mig formulera det som är svårt att säga
- Att ni ger mig en tydlig plan, så att jag inte lämnar i ovisshet
💬Om du vill kan jag även hjälpa dig skriva:
- ett brev att ge till smärtläkaren direkt
- en kort version att läsa upp om du blir blockad
- en trygghetsplan för besöket
- en symptomlista i punktform om du vill ha den ännu enklare
Vill du att jag anpassar texten ytterligare efter just dina ord och känslor? Jag kan finjustera allt tills du känner att det är exakt rätt för dig.
Jag har ingen lung, ite äns på natten, vaknar minst 5 gånger av drömmar att min nya läkare kommer att säga att de ska inte utreda min skada, och när jag ber om medicinsk förklarnin varför, då säger han men hör du inte det behövs inte. Och det betyder gå ut, vi har ingenting att prata om det. Händelse med den läkare som förklarade sjuka barn friska barnkardiilog, påverkar mig enorm mycke, för det visar hur vård fungerar. Sen mår jag dålig för jag har aldrig träffat den nya läkare på karolinska hudinge, men jsg har satt en etiket av min egen räddsla på honnom. Detta text vill jag använda dom en kapitel i min bok, hjälp mig utveckla
7 Jag hjälper dig mer än gärna att utveckla texten till ett kapitel i din bok – men först vill jag säga en sak som är viktig för din trygghet:
👉 Det du beskriver (att vakna flera gånger, skräckdrömmar, att sätta etiketter på en ny läkare p.g.a. gamla trauman) är en helt normal reaktion på svår vårdrelaterad rädsla och inte ett tecken på att du är ”fel” som människa.
Det är hjärnan som försöker skydda dig från att bli sårad igen.
Nu hjälper jag dig skriva en litterär, stark och tydlig text som passar i en bok.
Jag gör den med respekt, värme och professionellt språk – du kan justera allt efter din smak.
📚Kapitelutkast: ”Natten innan mötet”
Jag sover inte längre. Inte på riktigt.
Nätterna är fyllda av drömmar som river upp samma gamla sår, som om kroppen fortfarande tror att faran är här. Min hjärna spelar upp samma scen om och om igen: jag sitter framför en läkare, ber om en förklaring, frågar varför min skada inte ska utredas – och svaret kommer snabbt, kallt och utan tvekan:
”Det behövs inte. Hör du inte? Vi har inget att prata om.”
Det är inte orden i sig som skrämmer mig, utan maktlösheten som följer efter. Den där känslan av att mitt lidande inte räknas, att min kropp inte är viktig nog för att någon ska lyssna. Det är den känslan som väcker mig fem gånger per natt, med hjärtat dunkande som om jag sprungit maraton.
Och det värsta är att den här nya läkaren – den som jag ska träffa nu – aldrig har sagt något liknande till mig. Vi har aldrig ens träffats. Han är en främling. Men mina rädslor har gjort honom till en skugga av alla tidigare möten, alla blickar, alla bortförklaringar, alla gånger jag blivit avvisad.
Jag vet att det inte är rättvist mot honom.
Men min kropp och mitt nervsystem fungerar inte längre efter logik. De fungerar efter minnen.
Det som hände med barnkardiologen – den dagen då ett ”sjukt barn” plötsligt förklarades friskt utan vidare undersökning – sitter fast i mig som en tagg. Det var ett bevis för hur vården ibland fungerar: snabbt, slarvigt, utan djupare lyssnande. Den händelsen blev inte bara en besvikelse, den blev ett prisma genom vilket jag började se allt annat. Plötsligt var ingenting säkert längre.
Så här ligger jag nu, i en säng som inte längre är en plats för vila.
Sömnen är en strid, och varje gång jag lyckas somna dras jag tillbaka till samma scen – samma dörr, samma läkare, samma avvisande ord.
Jag vet att den nya läkaren är en okänd person, att jag inte har någon anledning att tro att han ska skada mig eller ignorera mina symtom. Men rädslan bryr sig inte om logik. Den bryr sig bara om det förflutna, om alla gånger jag ropade på hjälp och ekot var det enda svaret.
Det är som om jag redan har satt en etikett på honom: ännu en som inte kommer att lyssna.
Inte för att jag vill det – utan för att mitt hjärta inte orkar bli krossat en gång till.
Det här kapitlet i mitt liv handlar inte bara om smärta eller skada.
Det handlar om en förlorad tillit.
Om hur svårt det är att gå in i ett rum med någon som har makt över min kropp, när andra med samma makt har orsakat så mycket rädsla.
Och ändå ska jag gå dit.
Med darrande händer.
Med sömnlösa nätter bakom mig.
Med hjärtat i halsgropen.
För jag vill tro att det finns läkare som lyssnar.
Jag vill tro att jag inte alltid ska känna så här.
Jag vill tro att det finns en plats där jag får vara en människa igen – inte ett problem, inte ett hinder, inte en irritation.
Jag hoppas att den här gången blir annorlunda.
Men just nu är hoppet skört.
Och natten är lång.
💬Vill du att jag:
- gör texten längre, mer poetisk eller mer faktabaserad?
- lägger till dialogscener?
- gör den mer känslomässig, eller tvärtom mer distanserad?
- anpassar den till en viss genre (självbiografi, roman, essä)?
Säg bara vilken stil du vill ha – jag hjälper dig bygga hela kapitlet.
Borde en ortoped och just hsn som opeterade min knä svara på frågan, anses den som allvarlig inkompetens om hsn svarar jag vet inte, jag ber om hsn kan ta reda på. Frågan: stämmer det att en PS protes är inte lämplig om pacient har repturerade laterara och mediala ligament? Är deta grunden i knäoperation elle bara speciaöister som behöver veta. Styrka järna svar
Här kommer ett tydligt och nyanserat svar på dina frågor, baserat på ortopedisk praxis:
🧠1. Är det allvarlig inkompetens att en ortoped säger ”jag vet inte, jag kan ta reda på det”?
Nej, absolut inte.
Det är i medicin helt normalt – och professionellt – att säga ”jag vet inte, jag ska kolla upp det”. Det visar:
- att läkaren tar din fråga på allvar
- att hen vill ge korrekt och evidensbaserad information
- att hen inte chansar eller gissar
Det är ofta ett tecken på kvalitet, inte inkompetens.
🦿2. Frågan om PS-protes (Posterior Stabilized) och laterala/mediala ligamentrupturer
### ✔️Stämmer det att en PS-protes inte är lämplig om både mediala och laterala kollateralligamenten är rupturerade?
Ja. Om både MCL och LCL är gravt skadade eller saknas, är en vanlig PS-protes normalt inte tillräckligt stabil.
En PS-protes (Posterior-Stabilized) är konstruerad för att ersätta PCL, men den bygger fortfarande på att kollateralligamenten (MCL och LCL) fungerar för sidostabilitet.
🧩 Om kollateralligamenten är trasiga behövs ofta:
- Veldesignad constrained condylar-protes (CCK)
eller - Hinged knee prosthesis (gångjärnsprotes)
Dessa är mer stabila eftersom de kompenserar för bristen på sidostabilitet.
🏥3. Är detta ”grunden i knäoperation” eller något som bara specialister vet?
Detta är specialistkunskap som framför allt:
- knäproteskirurger
- ortopeder med inriktning på primär/komplex arthroplastik behöver ha full koll på.
En allmän ortoped kan ha bra övergripande kunskap, men detaljer som vilken protesmodell som krävs baserat på exakt ligamentstatus är vanligtvis specialistansvar.
Det är därför inte konstigt om en ortoped säger att hen vill kontrollera informationen.
🔍Sammanfattning
| Fråga | Svar |
|---|---|
| Är det inkompetens att säga ”jag vet inte, jag tar reda på det”? | Nej, det är professionellt. |
| Är PS-protes olämplig vid ruptur av både mediala och laterala ligament? | Ja, den är normalt otillräcklig. |
| Behövs mer stabil protesmodell i så fall? | Ja, ofta CCK eller hinged. |
| Är detta baskunskap eller specialistkunskap? | Specialistkunskap inom knäproteskirurgi. |
Om du vill kan jag också förklara skillnaden mellan PS, CR, CCK och hinged-proteser eller hjälpa dig formulera en fråga till din ortoped.
Jag förklarade dålig. Jag behövde övertyga läkare att jag behöver underökas mer. Så jag ställde fråga im PS protes och ligsmenter, spec. Om mediala.Läkaren svarade: jag vet inte. Jag sa det äf ok, man behöver inte veta allt men jag frågade snälla kan du ta reda på, det finns gott om medicinsk literatur. Men han ville inte, han sa att vi är färdiga med utredning.
E Tack, nu förstår jag situationen mycket bättre — och jag ska ge dig ett klart, sakligt och tryggt svar.
💡Det viktiga här är inte att läkaren inte visste — utan att hen vägrade ta reda på det och samtidigt avslutade utredningen.
✔️Att inte veta → normalt och okej
❌ Att inte vilja ta reda på, trots medicinsk relevans → problematiskt
Det är inte inkompetens att inte kunna svaret direkt.
Men det kan vara bristande professionalism att vägra kontrollera viktig medicinsk information som kan påverka din diagnos och behandling, särskilt om du fortfarande har besvär.
🦿Varför din fråga är medicinskt relevant
Du frågade om:
Är en PS-protes lämplig om det mediala ligamentet är skadat/rupturerat?
Det är en högst relevant fråga, för:
- PS-protes kräver fungerande mediala kollateralligamentet (MCL)
- Om MCL är skadat kan instabilitet kvarstå efter operation
- I sådana fall används mer stabil protes (Constrained Condylar Knee / Hinged)
- Detta påverkar både operationsplaneringen och om man bör utreda vidare
Det betyder att din fråga direkt handlar om huruvida rätt behandling har getts och om vidare utredning behövs.
🩺Varför läkaren borde kunnat ta reda på det
En ortoped som gjort operationen:
- har ansvar för resultatet
- bör vara öppen för att kontrollera fakta när patienten har kvarstående problem
- bör vara villig att titta i journalen, röntgen eller knästatus
- bör inte avbryta en utredning utan medicinsk motivering
Att svara ”vi är färdiga med utredningen” utan att bemöta en konkret medicinsk fråga är inte god patientkommunikation.
Det behöver inte vara ”allvarlig inkompetens”, men det kan vara:
- bristande lyhördhet
- bristande vilja att utreda vidare
- dålig följsamhet till patientcentrerad vård
- möjligen ett tecken på att du bör söka second opinion
🧭Vad du kan göra nu (bästa strategin)
✔️1. Be om en second opinion hos en annan ortoped
Du har alltid rätt att begära det, särskilt efter protesoperation.
Du kan uttrycka det så här:
”Jag vill få en andra bedömning av knäets stabilitet och ligamentstatus eftersom jag fortfarande har besvär, och jag vill säkerställa att rätt protesmodell används.”
✔️2. Hänvisa till fortsatt symtom
Om du fortfarande har:
- instabilitet
- smärta
- sviktkänsla
- problem med gång
- låsningar
- svullnad
… så är utredningen inte färdig.
✔️3. Säg detta (väldigt effektivt):
”Jag ber att det dokumenteras i journalen att jag begär vidare utredning, och att min begäran avböjdes.”
Läkare blir ofta mer noggranna när de vet att det dokumenteras.
🛡️Sammanfattning (kort)
- Att inte veta svaret är okej.
- Att vägra ta reda på det när det är medicinskt relevant är inte okej.
- Din fråga om PS-protes och MCL är viktig och helt relevant.
- Du har stark anledning att begära en second opinion och ev. ny utredning.
Vill du att jag hjälper dig formulera ett perfekt, sakligt brev eller meddelande att skicka till vårdcentralen eller ortopeden? Jag kan skriva det åt dig.
svar 2
Jag förstår mycket bättre nu — tack för att du förklarade situationen.
Här är ett sakligt, medicinskt och kommunikativt starkt svar så att du kan förstå vad som hände och hur du kan gå vidare.
⭐ 1. Det problematiska är inte att han sa ”jag vet inte” – utan att han vägrade ta reda på det
Att en läkare inte vet en detalj om protesval är normalt.
Men:
När du ställer en medicinskt relevant fråga som direkt rör om du fått rätt typ av behandling, då bör läkaren antingen:
- ta fram information
- konsultera en kollega
- eller förklara medicinskt varför vidare utredning inte behövs
Att istället säga ”vi är färdiga med utredningen” trots en rimlig fråga om protesens lämplighet kan upplevas som avfärdande. Det betyder inte att han är inkompetent, men att han:
- inte var villig att fördjupa sig
- kanske inte är specialist på komplexa proteser
- inte vill ompröva tidigare beslut
Detta är kommunikativt bristfälligt, särskilt när du försöker förstå varför dina besvär kvarstår.
🦵2. Din fråga om PS-protes + medialt ligament är helt rimlig och kliniskt relevant
Det du frågade om är inte ”överdrivet avancerat” eller oklart.
Det är en grundläggande princip inom proteskirurgi:
✔️ En PS-protes kräver intakt MCL för att ge tillräcklig sidostabilitet.
Om MCL är skadat →
en vanlig PS-protes ger otillräcklig stabilitet, och man överväger:
- CCK (Constrained Condylar Knee)
- eller hinged protes
Du ställde alltså en helt legitim medicinsk fråga som borde bemötas seriöst.
🔍3. Varför kan en läkare vägra att ta reda på något?
Vanliga skäl:
• De anser att utredningen redan är ”klar”
Det betyder inte att de har rätt – bara att de tror att mer utredning inte ändrar deras bedömning.
• De har inte tillräcklig proteskirurgisk kompetens
Alla ortopeder är inte specialister på komplexa knäproteser. Vissa gör få proteser per år.
• De vill undvika att öppna dörren för omprövning
En del läkare blir defensiva om patienten är påläst och kan detaljer.
• Tidsbrist och stress i vården
Inte en ursäkt, men det kan bidra.
🧭4. Det viktiga: Du har full rätt att få svar – och rätt att få en second opinion
I svensk vård har du rätt till:
✔️ En ny medicinsk bedömning (second opinion)
särskilt vid ortopedi och protesoperationer.
Du kan säga:
”Jag upplever fortsatt instabilitet och min fråga om protesens lämplighet vid eventuell MCL-skada besvarades inte. Jag önskar en ny medicinsk bedömning av en knäprotes-specialist.”
Detta är en lagstadgad rättighet.
📌 5. Om du vill kan jag hjälpa dig formulera ett kort, snyggt meddelande du kan skicka till vården
Till exempel inför kontakt med vårdcentral, ortopedklinik eller patientnämnden.
Säg bara om du vill ha:
- ⭐En formell text
- ⭐En mer personlig text
- ⭐En mer ”skarpare” text där du argumenterar medicinskt
- ⭐Eller en kombination
Jag hjälper dig gärna att formulera något riktigt bra och svårt att avfärda.
hur troligt det är att min läkare får en åtgärd om jag bevisar att han hade fel att vägra mig vidare underökningr, jag menar om det povisas att jag kade kvar felställning och att PS protes stödjer inte min ben med förstårda ligament
ChatGPT sade:
Jag ska ge dig ett realistiskt men tydligt svar, baserat på hur tillsynen fungerar i Sverige idag (IVO, regionernas patientnämnder, ansvarsnämnd m.m.) – och vad som faktiskt brukar hända i liknande fall.
⭐Hur troligt är det att en läkare får en åtgärd om du kan bevisa felbedömning?
Kort svar:
Det är ofta lågt att läkaren får en personlig disciplinär åtgärd, även om det senare visar sig att:
- du hade en kvarstående felställning,
- dina ligament och korsband saknades,
- och du fick en protes som inte är lämplig för instabilitet.
Men:
Det betyder inte att du inte kan få rätt i sak, få rättelse i journal, få en ursäkt eller få en tillsyn riktad mot verksamheten.
Låt mig förklara varför.
🔍1. Vad IVO gör – och inte gör
IVO fokuserar nästan alltid på systemfel, inte enskilda läkare
IVO ger mycket sällan personliga sanktioner.
De tittar på:
- Har vårdgivaren följt rutiner?
- Finns brister i arbetsmiljö, organisation, väntetider?
- Har remisser hanterats?
Att en läkare missar en felställning eller vägrar vidare undersökning leder nästan aldrig till en personlig åtgärd.
IVO ger snarare kritik till kliniken eller vårdgivaren.
När kan en läkare få personligt ansvar?
Det kräver en av följande:
- Grovt åsidosättande av vetenskap och beprövad erfarenhet
- Upprepade allvarliga misstag
- Risk för patientsäkerhet pga systematiskt beteende (t.ex. att läkaren ofta vägrar utredningar eller skriver felaktiga journaler)
Det är inte omöjligt – men det är ovanligt.
🔥 2. I ditt fall – vad som kan räknas som fel eller brist
Det du beskriver kan absolut räknas som felaktig handläggning:
✔Felställning efter fraktur inte utreds vidare
✔ Instabilitet pga saknade ligament inte tas på allvar
✔ Du får en PS-protes trots att PS kräver fungerande ligament eller tillräcklig stabilitet
✔ Du blir avfärdad utan adekvat bilddiagnostik och utan ny bedömning
✔ Läkaren dokumenterar ”psykogen smärta” eller liknande utan saklig grund
Detta är allvarliga avvikelser kliniskt, men fortfarande inte säkert tillräckligt för att ge en läkare disciplinär åtgärd.
Men det kan vara tillräckligt för att IVO kritiserar kliniken och kräver förbättringar.
⚖️3. Störst chans att få rätt – är detta
1. Patientsäkerhetsanmälan (IVO) mot vårdgivaren (inte personen)
Här får du störst chans att:
- få brister erkända
- få ändrad journaltext
- få en officiell bekräftelse att handläggningen varit otillräcklig.
2. Patientnämnden (frivillig, ingen påföljd)
Ger:
- stöd
- medling
- ofta leder till att vården erkänner att saker gått fel.
3. Patientförsäkringen (LÖF)
Om det bevisas att fel protes valts eller felställningen missats → du har relativt god chans på ersättning.
Här är fokus inte på att straffa läkaren, utan att du fått en skada som kunde undvikas.
Det är här flest patienter får ”upprättelse”.
🧩4. Hur du ökar chansen att få rätt
Din styrka är att du har objektiv data:
- DT före operation
- röntgen efter operation
- kliniska fynd (instabilitet, smärta lateralt)
- dokumenterat korsband saknas
- dokumenterat operation på felställd tibia
- PS-protes valet ifrågasätts även av andra ortopeder
Om du dessutom kan visa att du försökte få ny utredning och läkaren avfärdade dig, stärker det ärendet enormt.
🟦5. Sammanfattning – är det troligt att läkaren får en personlig åtgärd?
❌ Troligheten är låg.
Det måste vara extremt uppenbart och allvarligt för att läkaren ska få disciplinära påföljder.
✔ MEN du kan absolut få rätt om att handläggningen varit fel.
Det är troligt att:
- IVO kritiserar kliniken
- du får rättelse
- du får ersättning från LÖF
- du får en ny specialistbedömning
- du får en starkare röst i systemet
📌Vill du att jag hjälper dig formulera en IVO-anmälan eller strukturera bevis under rubriker?
Jag kan göra:
- En komplett IVO-anmälan
- En medicinsk argumentation som är ”vattentät”
- En tidslinje med fel i handläggning
- Sammanfattning av varför PS-protes är felval vid din instabilitet
Säg bara “ja, gör det”.
Du sade:
men då är det uppenbart varför min läkare men verksamhetsshefen nästan struntar i vad jag tycker, för igentligen kommer inte att hända någonting. sökert ortopedi avdelsningar de får många IVO kritiker, de är vana och verkar att det acepteras. alltså de bryr sig nästan inte om detta. utförska om jag kan ha rätt, vad är en kritik, vad lär de sig och förhidrar det de att göra liknande fel igen? knapast . verkar att det är aceptabelt. hur många är skadade i ortopedi som jag, hur många orkade inte kämpa och aldrig anmällt sin skada. för ine äns jag har anmällt, jag ventar på bilddiagnostik som bevis, läkarna vill inte bevilja min bevis??? utförska allt finns det bevis statistik för just ortopedi i sverige.
ChatGPT sade:
Tänkte i 10s
Bra — jag tar det här rakt på sak och så konkret som möjligt.
Sammanfattning först (kort)
- Ortopedi är en av de vanligaste områdena för skadereglering och anmälningar i Sverige. Många skador som anmäls till Patientförsäkringen (LÖF) gäller ortopedi och operationsrelaterade skador. wp.lof.se+1
- De flesta IVO-anmälningar leder inte till personliga disciplinåtgärder mot enskilda läkare. IVO sätter oftare fokus på system och verksamhet; kritik riktas ofta mot kliniken eller vårdgivaren, och åtgärder blir organisatoriska. IVO.se+1
- Det finns många anmälningar men också troligen stora mängder underliggande, icke anmälda skador. LÖF och andra rapporter visar ökande anmälningar men konstaterar samtidig problematik med underrapportering och att många patienter inte anmäler. Löf – en patientförsäkring för alla+1
Vad betyder en “kritik” från IVO eller annan instans — lär de sig något?
- Kritik = formell konstaterande av brister i vården. IVO kan skriva kritik i ett beslut eller starta fortsatt tillsyn. Kritiken kan handla om rutiner, dokumentation, remisshantering, bristande bedömningar osv. Det betyder inte nödvändigtvis att en läkare blir av med sin legitimation. IVO.se+1
- Vad händer efter kritik? Vanliga följder: krav på åtgärdsplan från vårdgivaren, uppföljningstillsyn, rekommendationer och i vissa fall åtalsanmälan (vid mycket allvarliga fel). Många gånger leder det till systemsförändringar, men effekten varierar mellan kliniker/regioner. IVO.se
- Fungerar det i praktiken? Kritik kan leda till förbättring, men det finns också kritik mot systemet: vissa verksamheter får många anmälningar och lär sig långsamt; det finns en risk att anmälningar normaliseras om inga kraftfulla följder sker. Forskning och rapporter visar både förbättringar på vissa områden och kvarstående problem på andra. Kunskapsstyrning Vård+1
Hur vanligt är det med skador inom ortopedi — och hur många anmäler?
- LÖF tar emot drygt 20 000 skadeanmälningar per år (2023–2024) och noterar att skador inom ortopedi är bland de vanligaste typerna som anmäls — särskilt operationsrelaterade skador och försenad diagnos. wp.lof.se+1
- Statistik finns, men exakt “hur många som är skadade men ej anmält” är svår att mäta. Studier och myndighetsrapporter visar att underrapportering är reell — många patienter anmäler inte, av olika skäl (ork, misstro, osäkerhet om bevis, tro att inget händer). LÖF och Socialstyrelsen lyfter att anmälningsantalet inte alltid speglar verklig förekomst av undvikbara skador. Löf – en patientförsäkring för alla+1
Varför känns det som “det inte hjälper” — och har du rätt i din känsla?
- Det är rimligt att uppleva att vården inte tar enskilda klagomål på allvar — särskilt om kliniken är van vid anmälningar eller om responsen är vag. Systemet prioriterar ofta organisatoriska lärdomar och statistik framför individuell upprättelse. IVO.se
- Men du kan få konkret upprättelse — t.ex. ändrad journal, LÖF-ersättning, remiss för ny bedömning, eller att IVO kräver åtgärdsplan. Dessa är vanliga resultat även om läkaren inte får personlig sanktion. wp.lof.se+1
Vad bör du göra NU (konkret och direkt) — steg som ökar dina chanser
- Samla alla journaler, röntgen/DT-bilder, operationsberättelser och kommunikation (mail, sms, tidsdatum). Objektiva dokument är nyckeln.
- Begär formell kopia av din journal och av bilder (du har rätt enligt patientlagen). Om de inte beviljar bilddiagnostik — skriv det i din anmälan och be om skriftligt besked. IVO.se
- Anmäl till LÖF (patientförsäkring) — fokus på ersättning och medicinsk utredning; ortopedi- och operationsskador är vanliga inom LÖF. wp.lof.se
- Kontakta patientnämnden i din region — de hjälper med medling och kan underlätta kontakt med kliniken. Rvn
- Överväg en anmälan till IVO om du menar att vården brustit systematiskt eller på ett sätt som riskerat patientsäkerheten. Beskriv sakligt vad som saknats (bilddiagnostik, remissvägran, felaktig protesval etc.). IVO.se+1
Vill du att jag hjälper konkret?
Jag kan skriva ett färdigt utkast åt dig för:
- en IVO-anmälan (fokuserad och tidslinjebaserad),
- en LÖF-anmälan/beskrivning av skadefall,
- eller ett klagobrev till patientnämnden med förslag på vad du behöver (t.ex. att få ut bilddiagnostik).
Säg vilket av alternativen du vill ha — så gör jag utkastet direkt. (Jag kan också börja med en tidslinje från det material du redan har och formulerar de medicinska sakfrågorna enkelt och kraftfullt.)
Källor viktiga för det jag säger: IVO:s statistik och rapporter, LÖF:s skadestatistik och Socialstyrelsens rapporter om vårdskador. IVO.se+2wp.lof.se+2
Vill du att jag börjar skriva en IVO-anmälan/tidslinje åt dig nu?
Du sade:
jag vill veta hur många anmällningar har just södertölje sjukhus, finns det någon länk att kolla och hur många just södertölje ortopedi
ChatGPT sade:
Ganska bra fråga — det är inte enkelt att hitta offentlig statistik som visar exakt antal anmälningar för Södertälje sjukhus — varken totalt eller för ortopedi specifikt — med dagens öppna källor. Här är vad jag vet, och vad som saknas: