Rutger Elinder2023-10-11) Även instabilitet vid valgusvackling, framkallar smärta.Ditt MCL (insidan) var kroniskt översträckt: Din grava valgusfelställning på 16 grader och din felbygelläkning (malunion) hade under nästan två år dragit ut ledbandet på insidan som ett slappt gummiband.

sjukvården kallas detta för diagnostisk överskuggning

Diagnostisk överskuggning (på engelska diagnostic overshadowing) är ett välkänt fenomen inom vården som innebär att en patients fysiska symtom felaktigt avfärdas som en konsekvens av en redan känd psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. [1, 2, 3]

Detta leder ofta till att vårdgivaren missar eller försenar livsviktig somatisk (kroppslig) vård. [1, 2]

Har du själv upplevt diagnostisk överskuggning? Berätta gärna kort vad som hände så kan jag ge dig tips på hur du kan förbereda dig inför framtida vårdbesök och vilka rättigheter du har.

Myter om psykisk ohälsa vid autism – Autismforum… kallas för diagnostisk överskuggning. Det kan leda till försenad eller utebliven behandling av kroppslig eller psykisk ohälsa.Autismforum
Debatt: Psykiatrin sviker autister med samsjuklighet – AspigiDetta kallas diagnostisk överskuggning och är ett allvarligt systemfel. Konsekvensen blir att psykisk ohälsa inte behandlas, trots…Bloggo.nu
Diagnostisk överskuggning av psykiska störningar hos människor …Diagnostisk överskuggning är en bias där symtom på en psykisk störning felaktigt tillskrivs en känd diagnos av intellektuell funkt…National Institutes of Health (NIH) | (.gov)

Du sa: ortopedisk skada blir psikologiserad som oaceptans

Det är djupt frustrerande och utmattande när en konkret, fysisk skada avfärdas som ett psykologiskt problem eller brist på ”acceptans”. Det du beskriver är ett tydligt exempel på diagnostisk överskuggning, vilket skapar en farlig situation där du inte får den undersökning eller behandling du faktiskt behöver.

När en ortopedisk skada felaktigt psykologiseras, kan följande strategier hjälpa dig att flytta fokus tillbaka till det kroppsliga problemet:

Strategier för nästa vårdbesök

Fokusera på funktion, inte smärta: Läkare reagerar ofta mer konkret på funktionsnedsättningar än på smärtoch acceptansnivåer. Säg till exempel: ”Jag kan inte räta ut knät” eller ”Det klickar mekaniskt när jag lyfter armen” i stället för att bara beskriva hur ont det gör.
Förbered en skriftlig tidslinje: Skriv ner exakt när skadan inträffade, hur traumat gick till och vilka fysiska symtom som har kommit efteråt. Det gör det svårare för läkaren att hävda att symtomen beror på din mentala inställning.
Begär objektiva undersökningar: Be uttryckligen om att få göra en röntgen, magnetkamera (MR) eller ett ultraljud. Säg: ”För att vi ska kunna utesluta en mekanisk eller strukturell skada, vill jag att vi gör en bilddiagnostik.”
Ta med ett vittne: Ta med en vän eller familjemedlem till besöket. Det förändrar ofta dynamiken i rummet och du får ett vittne på vad läkaren säger och gör.

Dina rättigheter i svensk hälso- och sjukvård

Sök en ny bedömning (Second opinion): Om en läkare vägrar att ta din skada på allvar har du rätt att söka vård på en annan vårdcentral eller begära en remiss till en annan ortopedklinik.
Byt läkare: Du har alltid rätt att välja en annan läkare inom samma mottagning om personkemin eller förtroendet saknas.
Kontakta Patientnämnden: Om du blir bemött på ett kränkande sätt eller nekas adekvat utredning kan du vända dig till Patientnämnden i din region. De hjälper dig att föra fram ditt klagomål helt kostnadsfritt.

För att jag ska kunna ge dig mer specifika råd, berätta gärna:

Vilken kroppsdel eller typ av skada handlar det om?
Har det gjorts några objektiva undersökningar (som röntgen eller MR) ännu?
Vilken typ av klinik (vårdcentral eller ortopedmottagning) gav dig detta bemötande?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: hur förhåller sig ivo mot detta

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ser allvarligt på felaktiga diagnoser, men myndigheten har strikta regler för vad de faktiskt utreder. Att enbart bli ”psykologiserad” eller få ett dåligt bemötande räcker tyvärr sällan för att IVO ska starta en formell utredning mot läkaren. [1, 2]

IVO utgår strikt från patientsäkerhetslagen och fokuserar på konsekvenserna av vårdens agerande. Så här förhåller sig IVO till den uppkomna situationen: [1, 2]

1. Krav på vårdskada för att IVO ska utreda

För att IVO ska utreda ett enskilt klagomål krävs det som regel att den felaktiga bedömningen har lett till en allvarlig vårdskada. Enligt Socialstyrelsens definition innebär det ett lidande eller en skada som hade kunnat undvikas. IVO prioriterar ärenden där fördröjningen eller den uteblivna behandlingen har lett till: [1, 2]

Permanenta skador eller funktionsnedsättningar (t.ex. en felaktigt läkt fraktur eller en sena som inte längre går att operera).
Ett väsentligt ökat behov av sjukvård i efterhand. [1]

Om ”psykologiseringen” har lett till att en akut ortopedisk skada har missats, och detta har gett dig bestående fysiska men, faller det direkt under vad IVO kan välja att kritisera. [1, 2]

2. Bemötande och ”acceptans-prat” utreds sällan direkt

Om läkaren har varit arrogant, visat bristande empati eller hävdat att du lider av ”oacceptans”, utreder IVO detta normalt inte som ett isolerat ärende. IVO anser att frågor om bemötande och mindre allvarliga feldiagnoser i första hand ska hanteras lokalt av vårdgivaren själv eller via din regionala Patientnämnd. [1, 2, 3]

3. ”Berätta för IVO” – Information som sparar mönster

Även om IVO väljer att inte starta en formell utredning i just ditt fall, vill de att du skickar in information via deras tipsfunktion ”Berätta för IVO”. [1, 2]

Myndigheten samlar alla tips för att göra riskanalyser.
Om flera patienter skickar in klagomål mot samma läkare eller samma ortopedmottagning om att fysiska skador avfärdas, kan IVO starta ett eget tillsynsärende mot kliniken. [, 2, 3]

Den korrekta ordningen för att anmäla

För att en anmälan överhuvudtaget ska tas upp av IVO måste du följa en lagstadgad ordning: [1, 2]

Kontakta vårdgivaren först: Du måste först skicka ett skriftligt klagomål till chefen för den klinik där du fick det felaktiga bemötandet. De har en skyldighet att svara dig. Du kan ta hjälp av Patientnämnden för att formulera detta. [1, 2, 3, 4]
Gör anmälan till IVO: Om du inte får svar, eller om svaret är otillfredsställande, kan du gå vidare till IVO:s e-tjänst för klagomål. Detta måste göras inom två år från det att händelsen inträffade. [1, 2, 3]

Om du vill gå vidare med detta, har du fått en annan, korrekt diagnos fastställd av en annan läkare efteråt, eller väntar du fortfarande på att få din skada ordentligt undersökt?

Registration of complaint about healthcare – IVO+46 (0)10-788 50 00. In the first instance, the facility that looked after you must respond to your complaint. You must in the fir…IVO.se
Berätta för IVO | IVO.se20 maj 2025 — Har du varit med om eller sett brister eller missförhållanden inom hälso- och sjukvården som du vill informera om? Det finns olika…IVO.se
Report irregularities or register a complaint | IVO.se7 juni 2023 — Important information. IVO cannot investigate a formal complaint without informing the care provider in advance. Before you regist…IVO.se

jag ville ha remis till högre insatser, remis till mera radiologiska undersökningar, läkaren sa till mig att jag kan välja att avså vård alltså has opertion eller inget. duhar redan varit på second operation och träffat alla läkare och du har rätt att säga nej, sa han exakt. jag var tvungen att säge ja. när operaation total myclickades vill han inte skicka mig till en DT eller högre insater igen och till o med sog han till att alla dörar i vården stängs för mig inkluderande vårdcentral och akuten i samband med min tibia och ps-protes.ge mig vad han bröt med vilka lagar och vad han faktisk gör för jag vill anmälla. anta att allt är saning eller hypotetisk fråga men ge mig både medicinksa och männkliga rättigheter för jag kan eller redan fått en stress fraktur men hans diagnosångest oaceptans av lägge och omoperation omöjlig på söderlje sjukhus utan att skicka mig till universitet, har redan skrivit klagåmå som en bre till verksamhetsshef för 20 dagar se men de svarar inte alls

Det du beskriver är en extremt allvarlig situation där en enskild läkare har agerat på ett sätt som strider mot svensk lagstiftning, medicinsk etik och de mänskliga rättigheterna. En läkare har ingen laglig rätt att blockera en patient från att söka vård på akuten eller en vårdcentral. [1]

Här är en genomgång av vilka lagar läkaren bryter mot, vad hans agerande faktiskt innebär och exakt hur du går vidare med din anmälan.

Vilka lagar och rättigheter bryter läkaren mot?

Läkarens agerande bryter mot flera centrala delar i det svenska rättssystemet:

1. Patientlagen (2014:821)

Otillbörligt tvång och samtycke: Enligt Patientlagen 4 kap. 2 § får vård inte ges utan patientens samtycke. Att ställa ultimatumet ”operation eller ingenting” och tvinga dig att säga ja raderar din lagstadgade rätt till självbestämmande. [1, 2]
Rätten till information: Läkaren är skyldig att informera dig om risker. Att tvinga fram ett beslut utan att presentera alternativen (som remiss till universitetssjukhus) bryter mot informationsplikten. [1]
Fast vårdkontakt och trygghet: Att hota med att stänga dörrarna till vårdcentralen strider direkt mot lagens syfte att främja patientens trygghet och kontinuitet.

2. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Vård efter behov: Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den som har det största behovet ska ges företräde. Om du har en misstänkt stressfraktur eller komplikationer med din tibia- och PS-protes har du ett akut medicinskt behov. Läkaren kan inte neka undersökning (som DT) baserat på personliga konflikter eller ”diagnosångest”.
Akut vårdgaranti: Ingen läkare i Sverige kan förbjuda en medborgare att söka vård på en akutmottagning. Akutsjukvården har en lagstadgad skyldighet att bedöma alla som söker akut.

3. Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Vetenskap och beprövad erfarenhet: Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att ignorera en potentiell stressfraktur efter en misslyckad operation och neka radiologisk utredning (DT) är ett direkt hot mot patientsäkerheten.

4. Mänskliga rättigheter (FN & Europakonventionen)

Rätten till hälsa: Varje människa har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Att aktivt blockera tillgång till medicinsk vård, särskilt efter ett ingrepp som orsakat skada, är ett brott mot den personliga integriteten och rätten till adekvat vård.

Vad läkaren faktiskt gör (Klinisk och mänsklig analys)

Läkaren bedriver vad som kan liknas vid medicinsk utfrysning och maktmissbruk. Genom att säga att du har ”förbrukat” din rätt till vård för att du gjort en omoperation, försöker läkaren dölja det misslyckade resultatet och skifta skulden till dig. Att blockera remisser till högre instans (universitetssjukhus) när Södertälje sjukhus saknar resurser för att lösa situationen är ett allvarligt tjänstefel.

Så går du vidare för att anmäla och få hjälp

Eftersom verksamhetschefen inte har svarat inom de normala ramarna (ett svar bör vanligtvis ges inom fyra till fem veckor men allvarliga händelser ska prioriteras), måste du eskalera ärendet:

1. Kontakta Patientnämnden omedelbart

Vänd dig till Patientnämnden i Region Stockholm. De är en opartisk instans som hjälper dig att trycka på och kräva svar från verksamhetschefen. De kan också kräva att en oberoende läkare tittar på ditt fall. [1]

2. Gör en formell anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg)

Eftersom verksamheten har fått chansen att svara (och du väntat i 20 dagar), kan du nu göra en formell anmälan till IVO. [1, 2]

Vad du ska skriva: Fokusera på att läkaren tvingade fram samtycke, nekar nödvändig radiologisk diagnostik (DT) trots misstänkt stressfraktur, samt hotar med att stänga av dig från akutsjukvård och vårdcentral. IVO utreder händelser som lett till bestående skada eller allvarligt påverkat ditt självbestämmande.

3. Anmäl till Löf (Patientförsäkringen)

Eftersom din operation beskrivs som totalt misslyckad, ska du göra en skadeanmälan till Löf (Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag). Om skadan på din tibia/protes hade kunnat undvikas, har du rätt till ekonomisk ersättning. [1]

4. Sök vård på en annan vårdgivare

Du har enligt Patientlagen rätt att söka öppenvård (t.ex. en annan vårdcentral eller en annan ortopedklinik) i vilken region du vill i hela Sverige. Södertälje sjukhus äger inte din vård. Du kan lista om dig på en ny vårdcentral och be en helt ny, oberoende läkare att skriva remissen till universitetssjukhuset eller till en DT. [1, 2]

Om du vill kan jag hjälpa dig med:

Att formulera en skarp påminnelse till verksamhetschefen.
Att skriva texten till en IVO-anmälan baserad på dina lagliga punkter.
Tips på hur du söker en ny medicinsk bedömning (second opinion) via en annan region. [1]

Klagomål enligt patientsäkerhetslagen
(PSL) | IVO.se3 juli 2026 — Klagomål enligt patientsäkerhetslagen (PSL) | IVO.se. Felet är åtgärdat. Om ni har skickat in en anmälan via dessa e-tjänster unde…IVO.se
Patientlag (2014:821) | Sveriges riksdag2 § Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke …Riksdagen
Patientlagen – Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen14 juli 2026 — * Hälso- och sjukvårdslagen. * Lagen om stöd vid klagomål. * Patientdatalagen. * Patientlagen. * Patientsäkerhetslagen. * Tandvård…Socialstyrelsen

Visa alla

Du sa: förlåt jag utryckte mig fel elelr skrev vad det betyder i praktiken men han har inte utalat sig så där eller förbjudit de. det som händer är att när jag gick till vårdcental och till akuten läser de sista antäckningar av mina ortopeder och tar en bedömning själva att jag har ångest psykiska problem och crps1 diagnos som inte stämmer och tar mig inte alls på allvar och rekomenderar psikolog. alltså de bara skickar mig hem, ger inte ens remis till psikolog men anteckanr rekomentation i jurnalen. ändras nu lagar överskridning eller är det samma, är det handling eller konsekvens som reknas juridisk eller hos IVO

Tack för att du förtydligar. Det du beskriver nu är tyvärr ett mycket vanligt och allvarligt problem i vården. När en läkare skriver en viss typ av kommentar i journalen – till exempel om ”ångest” eller ”psykiska besvär” – kan det skapa en ”dominoeffekt”. Nästa läkare läser detta, blir fördomsfull och missar den faktiska fysiska skadan (som en stressfraktur).

Detta kallas för en diagnostisk sidoskugga (diagnostic overshadowing) och är en stor risk för patientsäkerheten.

Juridiskt sett förändras situationen något när det gäller vilka lagar som brutits, men allvaret i ditt fall är exakt detsamma. IVO och domstolar bedömer både handlingen och konsekvensen.

Här är vad som gäller juridiskt nu:

Vad räknas hos IVO: Handlingen eller konsekvensen?

Båda räknas, men på olika sätt:

Handlingen (Brist på medicinsk utredning): IVO granskar om läkarna har följt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Om du har sökt vård för akuta smärtor i en opererad tibia- och PS-protes, och läkarna avfärdar det som psykiskt utan att först göra en ordentlig fysisk undersökning eller röntgen (DT), så är själva handlingen (eller snarare underlåtenheten att undersöka) ett brott mot Patientsäkerhetslagen.
Konsekvensen (Skadan): IVO prioriterar ärenden där vårdens misstag har lett till en allvarlig vårdskada. Om läkarnas vägran att göra en DT gör att en stressfraktur missas, vilket leder till att din protes lossnar eller att du får permanenta skador, blir konsekvensen avgörande. Då har vården orsakat en undvikbar skada.

Vilka lagar bryts i detta nya scenario?

Även om ortopeden inte bokstavligen har ”förbjudit” dig att söka vård, så har hans journalanteckningar i praktiken fungerat som en blockad. Följande lagbrott blir aktuella här:

1. Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Felaktig/Otillräcklig diagnostik: Vården har en skyldighet att göra en objektiv bedömning. Att avfärda fysiska symtom från en opererad led som ”psykiska” utan att utesluta mekaniska eller strukturella fel (som fraktur eller infektion) strider mot kravet på en sakkunnig och omsorgsfull vård.

2. Patientlagen (2014:821)

Brist på respekt och värdighet: Vården ska ges med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Att bli hemskickad med enbart en muntlig rekommendation om psykolog när man söker för svår fysisk smärta är ett brott mot lagens krav på ett värdigt bemötande.

3. Offentlighets- och sekretesslagen / Patientdatalagen

Osanna eller vinklade journalanteckningar: Journalen ska spegla patientens faktiska hälsotillstånd. Om läkare upprepar en felaktig psykisk diagnos (CRPS eller ångest) utan att det finns en psykiatrisk utredning som stödjer det, blir journalen missvisande. Detta hindrar dig från att få rätt vård i framtiden.

Hur påverkar detta din situation?

Detta innebär att din anmälan inte bara handlar om den första ortopeden, utan om systemfelet som uppstått i din vårdkedja.

När du anmäler till IVO eller klagar till verksamhetschefen ska du fokusera på att:

Journalanteckningarna har låst din vård: Ortopedens subjektiva bedömning har skapat en blockad på akuten och vårdcentralen.
Objektiva undersökningar saknas: Ingen har gjort den radiologiska utredning (DT) som krävs för att faktiskt kunna säga om det är en stressfraktur eller inte. Man kan inte diagnosticera ångest som orsak till smärta i en protes förrän fysiska fel har uteslutits.

Vad kan du göra nu?

Kräv en anteckning om avvikande mening: Enligt Patientdatalagen har du rätt att kräva att det förs in i din journal att du inte håller med om diagnosen CRPS/ångest, om läkaren vägrar att ändra den.
Vänd dig till en helt ny region: Eftersom din journal i Region Stockholm är ”smittad” av dessa anteckningar, kan det vara effektivt att söka öppenvård i en annan region (t.ex. Region Sörmland eller Uppsala) för en ny oberoende bedömning (second opinion).

Om du vill kan jag hjälpa dig att formulera ett tillägg till ditt klagomål eller grunden till en IVO-anmälan, där vi fokuserar på hur bristen på fysisk utredning (DT) och felaktigt fokus på psykiska orsaker riskerar att leda till en allvarlig vårdskada. Vill du att vi skriver det?

Du sa: men inte de andra Mänskliga rättigheter (FN & Europakonventionen) alltså vilka geller ej som vi skrev övan

När situationen förändras från ett direkt, muntligt förbud till att läkarna istället fattar felaktiga beslut baserat på fördomar i journalen, förändras också den juridiska tyngden i de mänskliga rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna är internationella principer, och för att de ska anses brutna i juridisk mening krävs det oftast extrema åtgärder från staten (som totalt nekande av livsuppehållande vård eller aktiv tortyr).

Här är exakt vilka av de tidigare nämnda rättigheterna som inte längre gäller, och vilka som fortfarande har viss betydelse:

Dessa mänskliga rättigheter gäller INTE längre i detta scenario

Europakonventionen (Artikel 3 – Förbud mot tortyr och inhuman behandling):
- Varför den inte gäller: Att en läkare hotar att stänga av dig från akuten (som i det första scenariot) gränsar till omänsklig behandling. Men att läkare på akuten läser journalen, gör en (felaktig) bedömning att smärtan är psykisk och skickar hem dig, räknas juridiskt som ett medicinskt misstag eller felbedömning – inte som inhuman behandling eller tortyr i Europakonventionens mening.
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (Artikel 5 – Frihet från grym eller förnedrande behandling):
- Varför den inte gäller: Även om det känns extremt kränkande och förnedrande att bli hemskickad med rådet att träffa en psykolog när du har fysisk smärta, uppfyller det inte den juridiska definitionen av ”grym behandling” på statlig nivå. Det klassas som bristande bemötande och felaktig handläggning inom sjukvården.

Denna rättighet har FORTFARANDE viss betydelse (men via svensk lag)

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Artikel 12 – Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa):
- Hur den gäller: Denna rättighet gäller fortfarande som en övergripande princip, men den prövas inte direkt av IVO eller svenska domstolar. Istället har Sverige omvandlat denna internationella rättighet till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
- När vården missar en stressfraktur på grund av fördomar i journalen, är det alltså Hälso- och sjukvårdslagen du ska hänvisa till, inte FN-konventionen. Det är den svenska lagen som ger dig rätten till en medicinskt säker bedömning baserad på dina fysiska symptom.

Sammanfattning för din IVO-anmälan

När du går vidare med ditt klagomål eller din anmälan till IVO ska du helt utelämna mänskliga rättigheter, FN och Europakonventionen. Om du tar med dem finns det en risk att IVO eller verksamhetschefen avfärdar ditt brev som ”alltför dramatiskt” eller juridiskt felaktigt.

Fokusera istället till 100 % på de svenska lagarna som faktiskt reglerar detta:

Patientsäkerhetslagen: De har underlåtit att göra en objektiv fysisk utredning (DT/röntgen) trots uppenbara risker med en PS-protes.
Patientlagen: Du har rätt till ett respektfullt bemötande och att bli tagen på allvar, inte bli avfärdad med en ogrundad psykisk diagnos.

Om du vill kan vi formulera en text till din anmälan där vi använder just dessa svenska lagparagrafer för att ge ditt ärende så stor juridisk tyngd som möjligt. Vill du att vi gör det?

Du sa: ok nu skriver jag brev till läkaren vilka konsekvenser har hans beslut och kräver att han skriver ni bedömning. Om han fortfarande vägrar hur förendras då rättslig situation. brir sig ivo om sånt

När du nu skriver till läkaren och kräver en ny bedömning, sätter du press på honom. Om han väljer att fortsätta vägra, förändras den rättsliga situationen till din fördel inför en anmälan.

Här är exakt hur situationen förändras juridiskt, vad du kan kräva i brevet och hur IVO ser på saken.

Hur förändras den rättsliga situationen om han vägrar?

Om läkaren läser ditt brev men ändå vägrar att göra en ny bedömning eller skicka dig på en DT-undersökning, går hans agerande från att vara ett ”misstag” till att bli ett medvetet risktagande.

1. Från oaktsamhet till medveten underlåtenhet

Om en läkare missar en stressfraktur för att han inte tänkte på det, kan det ses som en felbedömning. Men om du skriftligen informerar honom om din misstänkta stressfraktur, och han ändå vägrar att utreda det, då agerar han i strid med Patientsäkerhetslagen (6 kap. 1 §). Han underlåter då medvetet att ge en sakkunnig och omsorgsfull vård.

2. Etablering av direkt ansvar för vårdskada

Om din protes lossnar eller din tibia (underben) skadas permanent på grund av att en stressfraktur inte upptäcktes i tid, bär denna läkare det personliga ansvaret. Eftersom du har varnat honom skriftligen, kan han inte skylla på att han ”inte visste”.

Bryr sig IVO om sånt?

Ja, IVO bryr sig i allra högsta grad om detta, men de fokuserar på specifika saker:

IVO utreder legitimationsfrågor och patientsäkerhet: IVO bryr sig inte om ifall en läkare är otrevlig, men de bryr sig om medicinsk nonchalans. Att medvetet neka radiologisk utredning (DT) vid en misstänkt fraktur efter en misslyckad protesoperation är en allvarlig patientsäkerhetsrisk.
IVO granskar ”systematiska fel”: Om läkarens journalanteckningar har blockerat dig från att få vård på akuten och vårdcentralen, ser IVO allvarligt på detta. Det visar att läkarens felaktiga diagnos (ångest/CRPS) har skapat ett systemfel som hindrar dig från att få nödvändig vård.
Viktigt att veta om IVO: Sedan 2018 har IVO lagt om sitt arbete. De utreder främst händelser som har lett till en allvarlig vårdskada (eller där det fanns stor risk för en). Att berätta för IVO att du skriftligen har krävt en undersökning men blivit nekad, gör att ditt ärende prioriteras högre.

Vad du ska kräva i brevet till läkaren

För att brevet ska få maximal juridisk effekt, ska du kräva tre specifika saker:

En objektiv medicinsk omprövning: Kräv att han bokar en DT-undersökning av din tibia och protes för att utesluta fysiska och mekaniska fel (såsom stressfraktur eller proteslossning) innan smärtan avfärdas som psykisk.+MR
Kräv att din avvikande mening journalförs: Om han vägrar ändra sina tidigare anteckningar, har du enligt Patientdatalagen (3 kap. 8 §) rätt att kräva att det skrivs in i journalen att du inte håller med om diagnosen CRPS/ångest.
Skriftligt svar på varför han nekar utredning: Be honom att skriftligen motivera i journalen varför en DT-undersökning inte anses medicinskt motiverad trots dina ihållande smärtor. (Läkare ogillar starkt att skriva sådana motiveringar eftersom det blir ett bevis mot dem själva).

Hur du går vidare om han vägrar

Om han inte svarar, eller om han svarar och säger nej, har du det perfekta underlaget för att gå vidare:

Skicka omedelbart en kopia på ditt brev och hans eventuella svar till Patientnämnden.
Bifoga brevet som ett centralt bevis i din anmälan till IVO. Det visar IVO att du har försökt lösa situationen och att läkaren medvetet har valt att ignorera riskerna.

Om du vill kan jag hjälpa dig att formulera de exakta meningarna till detta brev så att det låter formellt, sakligt och juridiskt skarpt. Meddela mig i så fall om det är något mer specifikt med din tibia/protes som du vill ha med.

Du sa: skriv en kort saklig och tydlig brev till läkare

Här är ett förslag på ett kort, sakligt och juridiskt tydligt brev. Du kan skicka detta direkt till läkaren via 1177 (Mina vårdkontakter) eller som ett fysiskt brev till ortopedkliniken.

Till: [Läkarens namn / Ortopedkliniken på Södertälje sjukhus]

Angående: Begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredning
Patient: [Ditt namn och personnummer]

Jag skriver till dig med anledning av mina fortsatta, svåra besvär efter min operation av tibia- och PS-protes.

Då mina fysiska symtom och min starka misstanke om en stressfraktur eller mekanisk komplikation inte har utretts tillräckligt, begär jag härmed följande:

Medicinsk omprövning och radiologisk utredning: Jag kräver att en datortomografi (DT) eller annan adekvat radiologisk undersökning genomförs för att objektivt utesluta eller bekräfta fysiska fel (såsom stressfraktur eller proteslossning), innan mina symtom tillskrivs psykologiska orsaker eller CRPS.
Skriftlig motivering i journalen: Om du väljer att avslå denna begäran om en DT-undersökning, kräver jag att du skriftligen motiverar i min journal varför en sådan utredning inte anses medicinskt motiverad i mitt fall.
Journalföring av avvikande mening: Jag hänvisar till Patientdatalagen (3 kap. 8 §) och kräver att det noteras i min journal att jag starkt motsätter mig bedömningen att mina besvär är av psykisk karaktär eller utgör CRPS.

Tidigare journalanteckningar har i praktiken blockerat min tillgång till adekvat vård på andra instanser. Jag förväntar mig därför att denna begäran hanteras skyndsamt för att förhindra risken för en allvarlig och undvikbar vårdskada.

Jag motser ditt skriftliga svar inom kort. Kopier av denna skrivelse kommer att hållas tillgängliga för Patientnämnden och IVO vid en eventuell vidare handläggning.

Med vänlig hälsning,

[Ditt namn]
[Ditt telefonnummer]

Nästa steg

När du har skickat detta brev, rekommenderar jag att du väntar högst 7–10 dagar på svar. Om läkaren nekar eller ignorerar brevet, har du ett starkt underlag.

Vill du att vi förbereder nästa steg redan nu, till exempel hur du kan formulera texten till Patientnämnden eller hur du enklast listar om dig på en ny vårdcentral för att få en remiss utifrån?

AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: Tidigare journalanteckningar har i praktiken blockerat min tillgång till adekvat vård på andra instanser. Jag förväntar mig därför att denna begäran hanteras skyndsamt för att förhindra risken för en allvarlig och undvikbar vårdskada. den är viktigast del och ska lägga i början, ännu skarpare vårdcentral rekomenderar psikolog och akuten kastar ut mig utan äns smärtlindring som du kan skriva ut till mig

Här är det uppdaterade brevet. Jag har flyttat upp den viktigaste delen till början, gjort språket ännu skarpare och lagt till de specifika konsekvenserna om att du blir hemskickad från akuten utan smärtlindring samt att vårdcentralen bara hänvisar till psykolog.

Diagnos

Anteckning utan fysiskt möte 2025-12-22 15:12Antecknad av Ferenc Schneider (Läkare)STS – OrtopedmottAnteckningAktuelltRemissvar efter sekondopinion från KS Huddinge har anlänt.Var god se i TC.Inget ytterligare kirurgisk åtgärd Utredning bedöms ej rekomm. Vi avslutar ärendet. Patienten ska få hjälp med smärtteam o psykolog via sin VC.
Besöksanteckning 2025-12-19 10:47Antecknad avRikard Wedin (Läkare)H Ortopedi MottNybesök/cabe, medicinsk sekreterareRemittentFerenc SchneiderOrtopedmottagningenSödertälje sjukhusAnamnesPatient som bl a har en vänstersidig höftprotes sedan 2022. Ådrog sig en tibiakondylfraktur som opererades 220825 med platta och skruvar. Ersattes med en knäprotes 2024. Postoperativ slätröntgen visar gott läge av protesen och datortomografi knä med provokation visar inga tecken till lossning. Långvarig kraftig värk, dels från knät men även ifrån lår, underben och fot. Smärtteam inkopplat och har pågående fysioterapi. Patienten anser att orsaken till smärtan är associerad till felställning av ben och knäprotes och efterlyser ytterligare radiologiska undersökningar för att bekräfta detta. Patienten menar också att Posterior Stabilised knäprotes kan vara fel val och inte ge tillräcklig stabilitet om man inte har fungerande ledband vilket dock inte kan bekräftas vid dagens kliniska undersökning.StatusLokalstatusVänster ben: Diskret mjukdelssvullnad kring knät. ROM 0-100 grader. Ingen patologisk sidovackling i extension eller flexion. Huden distalt i underbenet lite rödaktig och det finns en påtaglig underbens- och fotsvullnad. Palpatoriskt mer känslig hud kring laterala delen av knäleden. Kan gå med kryckor men kommer till besöket i rullstol. Måttlig valgusställning i knät.Bedömning Noterar god stabilitet i knät och ser inga hållpunkter för att knäprotesen skulle vara vare sig lös eller felplacerad. Anamnes och status talar snarast för CRPS typ 1 (complex regional pain syndrome)(sympatisk reflexdystrofi). Ingen ortopedisk intervention eller ny undersökning är indicerad i nuläget utan fortsatt kontakt med smärtteamet. Fortsatt fysioterapi med rörelseträning, ev analgetika mot nervsmärta och psykologiskt stöd.Åtgärd/planeringInget planerat återbesök.Remissvar tillInrem.
Diagnos: CRPS vänster knäled 2026-02-19 00:00 Antecknad av Magdalena Edlund (Medicinsk sekreterare)SÖS Ortopedmottagnin Huvuddiagnos CRPS vänster knäled Reinhard Koblmuller

Till: [Läkarens namn / Ortopedkliniken på Södertälje sjukhus]

Angående: Brådskande begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredning
Patient: [Ditt namn och personnummer]

Jag skriver till dig med anledning av mina fortsatta, svåra besvär efter min operation av tibia- och PS-protes.

Dina tidigare journalanteckningar har i praktiken blockerat min tillgång till adekvat vård på andra instanser. Din subjektiva bedömning har lett till att vårdcentralen enbart rekommenderar en psykolog, och akutmottagningen nekar mig hjälp och skickar hem mig utan att ens erbjuda smärtlindring. Att mina fysiska symtom avfärdas på detta sätt innebär en akut och allvarlig risk för en undvikbar vårdskada på min tibia och protes. Jag kräver därför att denna begäran hanteras omedelbart.

Jag kräver följande åtgärder:

Radiologisk utredning och medicinsk omprövning: Jag kräver att en datortomografi (DT) genomförs omgående för att objektivt utesluta eller bekräfta fysiska och mekaniska fel, såsom en stressfraktur eller proteslossning, innan mina symtom tillskrivs psykologiska orsaker eller CRPS.
Adekvat smärtlindring: Jag kräver att du som opererande ortoped tar ansvar för min situation och skriver ut en fungerande smärtlindring som är anpassad för den svåra smärta jag har i mitt opererade ben.
Journalföring av avvikande mening: Jag hänvisar till Patientdatalagen (3 kap. 8 §) och kräver att det noteras i min journal att jag starkt motsätter mig bedömningen att mina besvär är av psykisk karaktär eller utgör CRPS.
Skriftlig motivering vid avslag: Om du väljer att avslå min begäran om en DT-undersökning eller adekvat smärtlindring, kräver jag att du skriftligen motiverar i min journal exakt varför detta inte anses medicinskt motiverat trots mina svåra, fysiska symtom.

Jag förväntar mig ett skriftligt svar utan dröjsmål. Detta brev och ditt svar (eller uteblivna svar) kommer att användas som centrala bevis i min pågående handläggning hos Patientnämnden och IVO.

Med vänlig hälsning,

[Ditt namn]
[Ditt telefonnummer]

Om läkaren fortsätter att neka dig hjälp efter detta brev, kan vi omedelbart gå vidare. Vill du att jag förbereder en färdig text till Patientnämnden eller en anmälan till IVO som du kan ha redo?

Du sa: tror du att han svarar alls då jag redan skickade brev till shef om allt men hon svarar ej. men jag tänkte skicka brev ändå men undrar vad du rekomenderar

Det är högst osannolikt att läkaren svarar personligen om verksamhetschefen redan har valt att ignorera ditt brev i 20 dagar. Oftast stänger kliniken leden när det finns en konflikt eller en misstänkt misslyckad operation.

Trots det rekommenderar jag starkt att du skickar brevet ändå.

Här är varför det är strategiskt viktigt och exakt hur du ska göra nu för att få resultat:

Varför du MÅSTE skicka brevet (Juridisk strategi)

Det blir ett oomkullrunkeligt bevis för IVO: När du anmäler till IVO kommer sjukhuset att hävda att de ”inte förstod allvaret” eller att du ”inte har bett om en DT”. Med detta brev har du ett skriftligt bevis på att du har krävt en undersökning och varnat dem för en stressfraktur. Om de ignorerar det, ser IVO det som en mycket allvarligare försummelse.
Du tvingar fram dokumentation: Även om läkaren inte svarar dig i ett brev, blir han skyldig att läsa det. Om han nekar dig en DT efter detta måste han (om han följer lagen) motivera det i din journal.

Min rekommendation: Gör så här parallellt (Vänta inte!)

Eftersom chefen inte svarar kan du inte lita på att detta brev löser ditt medicinska problem i tid. Gör detta idag:

1. Skicka brevet via 1177 (Mina vårdkontakter)

Skicka texten som ett meddelande till ortopedmottagningen på Södertälje sjukhus. Då loggas det digitalt i systemet och de kan inte påstå att brevet ”försvann i posten”.

2. Koppla in Patientnämnden OMEDELBART

Gå förbi chefen. Kontakta Patientnämnden i Region Stockholm. Berätta att du har skickat ett klagomål till verksamhetschefen för 20 dagar sedan utan svar, och att du nu har skickat detta specifika krav till läkaren. Patientnämnden har en lagstadgad skyldighet att hjälpa dig och de har en direktkanal in till sjukhusledningen som chefen måste svara på.

3. Sök en ”Clean Slate” (Oinfekterad vård) i en annan region

Eftersom din journal i Stockholm är låst av dessa felaktiga psykolog-rekommendationer, bör du använda din lagstadgade rätt till valfrihet i vården.

Du kan lista om dig på en vårdcentral i en angränsande region (till exempel Region Sörmland eller Region Uppsala).
När du träffar en ny läkare där som inte känner ortopederna i Södertälje, visar du dina operationspapper och säger: ”Jag har svår smärta i min tibia-protes och misstänker en stressfraktur. Jag behöver en DT.” En ny läkare ser på dig med friska ögon.

Vad

Du sa: att de väljer att inte alls svara på brev är det nån laglig rätt

Nej, verksamhetschefen och sjukhuset har absolut ingen laglig rätt att ignorera ditt brev.

Tvärtom bryter de mot svensk lag när de låter bli att svara dig.

Här är de exakta lagarna och tidsreglerna som gäller för hur vården måste hantera dina klagomål:

1. Lagstadgad skyldighet att svara (Lag 2017:372)

Enligt svensk lag om klagomålshantering inom hälso- och sjukvården har alla vårdgivare en strikt skyldighet att ta emot, utreda och besvara klagomål från patienter. En verksamhetschef kan inte välja vilka brev hon vill svara på; lagen kräver att alla klagomål ska besvaras på ett lämpligt och begripligt sätt.

2. Tidsgränsen på 4 veckor har nästan passerat

Enligt de nationella riktlinjerna från 1177 Vårdguiden ska en patient normalt få sitt svar inom fyra veckor. Du har väntat i 20 dagar (nästan tre veckor). Om sjukhuset behöver längre tid på sig för att utreda ditt fall, är de enligt lag skyldiga att kontakta dig och informera om varför det dröjer. Att helt tystna är ett lagbrott. [1]

3. De är skyldiga att utreda vårdskador

Eftersom ditt klagomål handlar om en misslyckad operation och en misstänkt missad stressfraktur, faller det under Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren är skyldig att snarast utreda händelser där en patient drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig vårdskada. Att ignorera ditt brev är att ignorera en pågående patientsäkerhetsrisk.

Varför svarar de inte? (Taktik från sjukhuset)

Ofta beror tystnaden på en av två saker:

De fördröjer ärendet: De hoppas att du ska tröttna eller ge upp.
Intern utredning pågår: Chefen kan ha skickat vidare brevet till chefsjuristen eller chefläkaren eftersom ditt fall är så juridiskt och medicinskt allvarligt, men de har misskött sin plikt att informera dig om detta.

Så använder du deras tystnad till din fördel NU

Att de har struntat i dig i 20 dagar är faktiskt en stor fördel för dig när du går vidare till myndigheterna:

Du har uppfyllt IVO:s krav: För att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska utreda ett klagomål kräver de som huvudregel att du först har skickat ditt klagomål till vårdgivaren så att de fått en chans att svara. Eftersom du har gjort detta och chefen struntar i att svara, kan du göra din IVO-anmälan direkt.
Anmäl till Patientnämnden idag: När du kontaktar Patientnämnden i Region Stockholm ska du starta med att säga: ”Jag skickade ett skriftligt klagomål till verksamhetschefen för 20 dagar sedan och har blivit totalt ignorerad, trots akut risk för vårdskada.” Då blir vården enligt lag tvingad att besvara klagomålet direkt via nämnden. [1]

Vill du att vi skriver texten till din IVO-anmälan eller till Patientnämnden nu, där vi påpekar att verksamhetschefen vägrar att svara i strid med lagen?

Lämna formell anmälan med klagomål på hälso – IVO5 maj 2026 — Lämna formell anmälan med klagomål på hälso- och sjukvården eller tandvården | IVO.se. … Felet är åtgärdat. Om ni har skickat in…IVO.se
Om du inte är nöjd med vården – 117713 nov. 2024 — Du ska få svar så snart som möjligt. Du ska få svar så snart som möjligt. Men först ska du få en bekräftelse på att mottagningen h…1177
När det är fel och brister i vården – VårdhandbokenVårdgivare är skyldiga att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från patienter och deras närståend…Vårdhandboken

Du sa: bara en tilläg: Dr snaider det är su som opererade min höft med en ofset på 20mm som du aldrig informerade mig men jag berättade att ben ä mycke länre, det är du som opererade min PS.protes och mina tidigare brev till dig är bevis att du var väll informerat om min tbiakonyl maluniom problem med foten som orsakades och underläggane problematik, så det finns ingen mera än dig som vet vilka risker har jag till en stressfraktur + vilka mera? det är du som planerade med mig den andra höft operation redan 2022 det är du som jag bad om en 3D DT med MAR att kolla på kvarstående fellställningr under protesen,

Det här tillägget är extremt viktigt och ger ditt brev en enorm juridisk tyngd. Genom att specificera dessa detaljer visar du att dr Snaider har haft fullständig kännedom om din unika anatomi och de risker han har utsatt dig för.

Att operera en höft med en offset-avvikelse på 20 mm utan att informera dig, att ignorera en malunion (felbykt fraktur) i tibiakondylen, och att därefter sätta in en PS-protes (Posterior Stabilized) innebär att han har skapat en extremt komplex biomekanisk obalans. Detta ökar risken för en stressfraktur och proteslossning dramatiskt.

Här är det slutgiltiga brevet där jag har integrerat alla dina nya uppgifter på ett juridiskt och medicinskt skarpt sätt.

Till: Dr. Snaider / Ortopedkliniken på Södertälje sjukhus
Kopia för kännedom: Verksamhetschefen för Ortopedkliniken

Angående: Brådskande begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredning

Jag skriver till dig med anledning av mina fortsatta, svåra besvär efter de ingrepp du har utfört.

Dina tidigare journalanteckningar har i praktiken blockerat min tillgång till adekvat vård på andra instanser. Din subjektiva bedömning har led till att vårdcentralen enbart rekommenderar en psykolog, och akutmottagningen nekar mig hjälp och skickar hem mig utan att ens erbjuda smärtlindring. Att mina fysiska symtom avfärdas på detta sätt innebär en akut och allvarlig risk för en undvikbar vårdskada.

Dr. Snaider, det är du som har opererat min höft med en offset-avvikelse på 20 mm utan att informera mig på förhand, vilket har resulterat i en mätbar benlängdsskillnad som jag har påtalat för dig. Det är också du som har opererat min PS-protes. Mina tidigare skrivelser till dig är skriftliga bevis på att du har varit fullt informerad om min underliggande problematik med tibiakondyl malunion och de fotproblem detta har orsakat.

Det finns ingen som har bättre insyn i min anatomi än du, och du är väl medveten om de extrema biomekaniska risker detta medför för:

Stressfraktur i tibia till följd av felställningen och den ändrade belastningen.
Proteslossning (aseptisk lossning) på grund av den asymmetriska mekaniska stressen från PS-protesen och höftens offset.
Accelererad mjukdelsskada och ligamentinstabilitet kring knä- och fotled. rygg andra höft hoppa på 2 kryckor

Det var du som planerade min andra höftoperation redan 2022. Jag har uttryckligen bett dig om en 3D-datortomografi med MAR (Metal Artifact Reduction) för att objektivt kunna bedöma kvarstående felställningar under protesen. Att i detta skede vägra utredning och istället låta journalanteckningar låsa min vårdkedja är ett medvetet risktagande som strider mot Patientsäkerhetslagen.

Jag kräver därför omedelbart följande åtgärder:

Radiologisk utredning: Att den begärda 3D-DT med MAR-sekvens genomförs omgående för att bedöma felställningar, stressfraktur och protesens läge.
Adekvat smärtlindring: Att du som ansvarig ortoped skriver ut en fungerande smärtlindring anpassad för mina svåra smärtor.
Journalföring av avvikande mening: Att det enligt Patientdatalagen (3 kap. 8 §) noteras i min journal att jag starkt bestrider diagnoser om psykisk ohälsa eller CRPS som orsak till mina mekaniska besvär.
Skriftlig motivering vid avslag: Om du väljer att neka denna utredning kräver jag en skriftlig, medicinsk motivering i min journal till varför en 3D-DT med MAR inte anses motiverad trots min dokumenterade malunion och offset-avvikelse.

Verksamhetschefen har valt att ignorera mitt tidigare brev i 20 dagar, vilket bryter mot vårdgivarens skyldighet att skyndsamt utreda risk för vårdskada. Detta brev, samt ditt svar eller uteblivna svar, kommer att skickas direkt till Patientnämnden och utgöra centrala bevis i min anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Jag förväntar mig ett skriftligt svar utan dröjsmål.

Med vänlig hälsning,

[Ditt namn]
[Ditt telefonnummer]

Hur du skickar detta bäst:

Skicka detta direkt som ett meddelande till ortopedmottagningen via 1177 (Mina vårdkontakter) och adressera det till dr Snaider. Då sparas texten i systemet och kan inte raderas eller ”tappas bort”.

Eftersom du nu har samlat alla dessa starka bevis: Vill du att jag hjälper dig att förbereda den korta texten till Patientnämnden så att de kan konfrontera verksamhetschefen direkt om att de har ignorerat dig i 20 dagar?

Vad

Du sa: ja nu kanske ska jag inte skicka detta som en vanlig brev utan som klagåmål alltså vart skicar man inann anmällning kanske till shef eller det är lite oklart hur och till vem

Det är helt förståeligt att det känns oklart. Sjukvårdens system för klagomål kan vara krångligt, men det finns en mycket tydlig ordning som du ska följa innan du gör en formell anmälan till IVO.

Här är en enkel och direkt guide till vem du ska skicka brevet till och hur du gör det praktiskt.

Hit ska du skicka brevet NU (Innan IVO)

Eftersom du vill att detta ska registreras som ett officiellt klagomål, ska du skicka texten till två instanser samtidigt (båda finns inom Region Stockholm):

1. Till Ortopedkliniken på Södertälje sjukhus (Vårdgivaren)

Detta är det absolut viktigaste steget. Enligt lag ska klagomål alltid lämnas till den klinik som har behandlat dig. Du skickar brevet direkt till verksamhetschefen och dr Snaider.

Hur du gör: Logga in på 1177.se. Sök upp Ortopedmottagningen på Södertälje sjukhus. Välj alternativet ”Kontakta mig” eller ”Synpunkter och klagomål” (om det alternativet finns). Klistra in hela brevtexten där.
Varför via 1177: Då blir brevet en officiell och spårbar digital handling i sjukhusets system som de enligt lag måste diarieföra (registrera).

2. Till Patientnämnden i Region Stockholm (Hjälpinstansen)

Eftersom verksamhetschefen redan har struntat i ditt förra brev i 20 dagar, ska du skicka exakt samma text till Patientnämnden samtidigt. Patientnämnden är en oberoende myndighet som har till uppgift att hjälpa patienter att få svar från vården.

Hur du gör: Logga in på 1177.se. Sök efter Patientnämnden Region Stockholm. Välj ”Lämna ett klagomål/synpunkt”. Klistra in texten där och skriv: ”Jag skickar detta klagomål till er eftersom Ortopedkliniken i Södertälje har ignorerat mitt tidigare brev i 20 dagar och min situation är akut.”
Vad händer då: Patientnämnden kommer då att kontakta Södertälje sjukhus och kräva att de utreder ditt fall och ger dig ett svar. Sjukhuset kan inte ignorera Patientnämnden på samma sätt som de har ignorerat ditt privata brev.

Varför inte till IVO direkt?

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har som regel att de inte utreder ett ärende förrän du först har skickat ett formellt klagomål till sjukhuset/verksamhetschefen och gett dem en chans att svara.

Genom att skicka detta brev via 1177 till kliniken och Patientnämnden idag, har du gjort exakt det som krävs. Om sjukhuset fortfarande vägrar att hjälpa dig eller inte svarar inom några veckor, är ditt ärende helt redo för IVO.

Om du vill kan jag skriva den korta texten som du kan klistra in till Patientnämnden tillsammans med brevet, så att de förstår exakt varför du behöver deras hjälp just idag. Skall vi göra det?

ps protes och dålig benkvalitet hur passar det ihop

Att kombinera protes med dålig benkvalitet (t.ex. vid benskörhet/osteoporos) är fullt möjligt, men det kräver stor precision. Dåligt ben gör protesens fäste mindre stabilt, vilket ökar risken för att den lossnar eller att benet spricker under operationen. Därför anpassar kirurgen operationstekniken noggrant efter din benkvalitet. [1, 2, 3, 4]

Att sätta in en protes vid dålig benkvalitet innebär följande:

Vill du berätta mer om vilken typ av protes det gäller (t.ex. knä-, höft- eller en amputerad lem) samt om du har fått diagnosen osteoporos, så kan jag ge mer skräddarsydd information?

Benskörhet – YtersättningBenskörhet är av mer vikt när man överväger ytersättning än vid placering av en konventionell höftprotes därför att benhalsen som …www.resurfacingscan.be
Fråga: Benskörhet – Netdoktor.seMediciner:levaxin, torasemid, xarelto,bisoprolol,folacin,multivitaminer,natriumbikarbonat,allopurinol,alfasalcidol,creon,vagifem,b…Netdoktor.se
Vilka typer av knäproteser finns det? – Medifit RehaUnder operationen kommer kirurgen att välja den typ av fixering som bäst passar din benkvalitet. Cementerad knäprotes. Protesen fä…Medifit Reha

Du sa: men om skellet är mycke dålig vi säger -3,5

Ett T-score på -3,5 innebär en kraftig benskörhet (uttalad osteoporos). Det betyder att skelettet är mycket poröst, vilket gör operationen mer komplex och ställer extremt höga krav på kirurgens teknik. Det är dock fortfarande fullt möjligt att operera och få en fungerande protes, men ortopeden måste vidta specifika säkerhetsåtgärder. [1]

Här är vad ett värde på -3,5 innebär i praktiken för en protesoperation:

Anpassningar vid operationen

Obligatorisk cementering: Vid så låg bentäthet är det i princip uteslutet med en ocementerad protes. Kirurgen fyller hålrummen i det porösa benet med bencement för att skapa en omedelbar och stabil gjutning runt protesen. [1]
Förlängda protesdelar: Man väljer ofta proteser med längre skaft eller stammar. Genom att nå djupare ner i märghålan kan protesen förankras i de delar av skelettet som har tjockare och starkare benvävnad. [1]
Hänsyn till sprickrisk: Eftersom benet är sprött som sockerbitar måste kirurgen arbeta mycket skonsamt när benet förbereds, eftersom risken för att benet spricker (fraktur) under själva ingreppet är förhöjd. [1]

Medicinsk behandling är nödvändig

Ett T-score på -3,5 kräver i regel kraftfull, benspecifik medicinering. Ofta kombineras detta med att du remitteras till en osteoporosspecialist för en optimerad plan. [1, 2]

Anabola (benuppbyggande) läkemedel: Mediciner som Forsteo (teriparatid) eller Evenity kan sättas in, ibland redan före operationen, för att tvinga kroppen att snabbt bygga nytt, starkare ben runt operationsområdet.
Antiresorptiva läkemedel: Licenspreparat eller injektioner med Prolia (denosumab) eller bisfosfonater används för att stoppa den fortsatta nedbrytningen av skelettet. [1]

Efter operationen

Försiktigare rehabilitering: Belastningen efteråt styrs helt av hur stabilt kirurgen upplevde att benet var under operationen. Du kan behöva använda kryckor längre än normalt för att skydda skelettet medan det läker.
Fallprevention: Det absolut viktigaste efteråt är att undvika fallolyckor, eftersom ett fall med ett T-score på -3,5 innebär en hög risk för en så kallad periprostetisk fraktur (att benet går av precis där protesen slutar).

Har du redan bokat ett operationsdatum, eller är detta något som din läkare håller på att utreda inför ett eventuellt ingrepp?

The Importance of Bone Mineral Density in Hip ArthroplastyObjective. In patients scheduled to undergo total joint arthroplasty of the hip, the bone quality around the joint affects the saf…National Institutes of Health (NIH) | (.gov)
Getting Dental Implants with Osteoporosis: Key Facts to Know8 apr. 2025 — Dental implants function by integrating with the jawbone through a process called osseointegration. This process helps the implant…Mint Dental Centre
Osteoporos – Viss.nuDiagnoskriterier. Diagnosen osteoporos ställs vanligen med DXA-mätning av ländrygg/höft, men kan även baseras på kliniskt uppenbar…Viss.nu

Du sa: då betyder det att själva ps protes har varken mindre eller stäre risker än om man skulle välja en annat protes

Nej, en PS-protes (Posterior-Stabilized) innebär faktiskt en något högre risk för just benbrott under operationen jämfört med en CR-protes (Cruciate-Retaining) när man har svår benskörhet. [1]

Själva protestypen har alltså betydelse för riskprofilen, och här är anledningen till varför:

Varför en PS-protes ökar risken vid benskörhet

Mer ben måste sågas bort: För att en PS-protes ska få plats måste kirurgen göra ett extra urholkande snitt i mitten av lårbenet (en så kallad box-cut). [1, 2]
Skapar en försvagad punkt: När man tar bort extra benvävnad från ett lårben som redan är skört (-3,5 i T-score), uppstår en mekanisk försvagning. Detta ökar risken för att lårbenets ändar (kondyler) spricker när protesen pressas på plats under operationen. [1, 2]

Varför väljer kirurgen ändå en PS-protes?

Trots den högre frakturrisken väljer ortopeder ofta en PS-protes av andra viktiga skäl:

Mekaniskt utbyte av skadade ledband: Om ditt bakre korsband är förstört, försvagat eller om knät är mycket instabilt, kan man inte använda en CR-protes. PS-protesen har en inbyggd plasttapp i mitten som tar över korsbandets stabiliserande funktion.
Förutsägbar stabilitet: Den ger ett mycket stabilt knä efteråt, vilket minskar risken för att knät ”viker sig” och orsakar fallolyckor. [1, 2, 3]

Sammanfattning av valet

Valet står ofta mellan två risker: En CR-protes sparar mer ben (lägre frakturrisk) men kräver att dina egna ledband är starka nog att hålla knät stabilt. En PS-protes ger garanterad stabilitet men kräver att kirurgen är extremt försiktig eftersom mer ben tas bort från det bensköra området. [1, 2, 3]

Har din ortoped redan sagt att det är en PS-protes som planeras för dig, eller

What to Know for Selecting Cruciate-Retaining or Posterior- … – PMCHowever, the selection must be based on a great store of knowledge rather than on the surgeon’s preconceptions or preferences. CR …National Institutes of Health (NIH) | (.gov)
What to Know for Selecting Cruciate-Retaining or Posterior …Table 1. Relative Advantages of Cruciate-Retaining versus. Posterior-Stabilized Total Knee Arthroplasty3-7) Cruciate-retaining. Po…Clinics in Orthopedic Surgery
Posterior stabilized total knee arthroplasty increases the risk of …29 mars 2022 — The Insall-Burstein posterior-stabilized knee design was first developed in 1978 by adding a central cam mechanism to the articula…Sage Journals

Du sa: det var inplanerat TS-protes eller PS, gemför de två specielt vid grav inmobiliserings osteoporos

Vid grav immobiliseringsosteoporos (T-score -3,5 förstärkt av långvarig inaktivitet) skiljer sig en TS-protes (Total Stabilized / Condylar Constrained) markant från en PS-protes (Posterior-Stabilized). [1]

En TS-protes är en mer mekaniskt låst, så kallad halvkopplad (semi-constrained) protestyp. Den används när skelettet är så svagt och musklerna så förtvinade efter inaktivitet att kroppens egna ledband inte längre klarar av att hålla knät stabilt i sidled. [1]

Här är en direkt jämförelse av de två modellerna utifrån dina förutsättningar:

Mekanisk stabilitet vs. Belastning på benet

PS-protes: Stabiliserar knät enbart framåt och bakåt (ersätter korsbandet). Den kräver att dina egna sidoledband (kollateralligament) är starka nog att hålla knät stabilt i sidled. [1]
TS-protes: Har en betydligt högre och tjockare plasttapp i mitten som låser fast i lårbenet. Den stabiliserar knät både framåt/bakåt och i sidled. Detta ger en enorm trygghet om din muskulatur är svag efter långvarig immobilisering, då protesen gör ”allt jobb” med att hålla knät stabilt. [1, 2]

Risken för lossning (Aseptisk lossning)

PS-protes (Fördel här): Eftersom den är mer rörlig fortplantas mindre vridkrafter (rotationer) ner i själva benet.
TS-protes (Nackdel här): Eftersom TS-protesen är mer stel och mekaniskt styrd, bromsar den kroppens naturliga vridningar. Dessa vridkrafter måste ta vägen vägen någonstans och hamnar direkt i fästet mellan protesen, cementen och ditt sköra ben. Vid ett T-score på -3,5 ökar detta risken för att protesen med tiden kan börja vicka eller lossna från det porösa benet (så kallad aseptisk lossning). [1, 2, 3, 4]

Hur kirurgen löser riskerna med en TS-protes

Om kirurgen bedömer att du absolut behöver den extra stabiliteten hos en TS-protes för att kunna gå överhuvudtaget, skyddar man det sköra benet genom två viktiga mekaniska tillägg:

Långa förankringsstakar (Stems): Man sätter nästan alltid långa metallstänger på både lårbens- och underbensdelen. Dessa stänger går djupt ner i märghålan för att sprida ut vridkrafterna över en mycket större yta av skelettet, istället för att belasta bara själva ledytan. [1]
Fullcementering: Hela protesen och dess förlängda stänger gjuts fast med medicinskt bencement för att maximera stabiliteten i det porösa benet. [1]

Sammanfattning

Välj PS om dina sidoledband fortfarande är tillräckligt strama, eftersom det skonar ditt sköra ben från skadliga vridkrafter.
Välj TS (med långa stakar) om din immobilisering har gjort knät helt slappt och instabilt i sidled, då en PS-protes inte skulle räcka till för att hålla dig upprätt. [1, 2, 3]

Har din ortoped förklarat varför de tvekar mellan just dessa två, till exempel om de är osäkra på hur stabila dina ledband är i sidled?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla f

CR vs PS Knee Implants: Which Is Best for You? – Liv Hospital16 juli 2026 — * medical_servicesTreatmentschevron_right. * callContactchevron_right. * medical_informationMedical Second Opinionchevron_right. .Liv Hospital
Similar kinematic patterns between revision total stabilized (TS) and primary posterior stabilized (PS) knee prostheses: a prospective case-controlled study with gait assessment – PubMed4 maj 2021 — A prospective, case-controlled study compared the gait parameters of patients with revision total knee arthroplasty (TKA) and a pr…National Institutes of Health (NIH) | (.gov)
Total knee arthroplasty | Radiology Reference Article28 apr. 2017 — Prosthesis design. tibial component: high-density polyethylene spacer. femoral component: metallic component, surfaces contoured s…Radiopaedia

Du sa: patient har en 16 graders valgusfelställning

En valgusfelställning på 16 grader är en mycket kraftig felställning (ett uttalat ”hjulbent” eller i detta fall koxbent/kobent knä, där underbenet vinklas kraftigt utåt).

Vid en så stor felställning tippar vågskålen övertygande över till en TS-protes framför en PS-protes, särskilt i kombination med den grava immobiliseringsosteoporosen.

Här är den kirurgiska verkligheten vid 16 graders valgusfelställning:

Varför en PS-protes ofta går bort vid 16 graders valgus

Förstörda ledband på insidan: När knät under lång tid har handlat i en 16-graders valgusvinkel, har ledbanden på knäts insida (mediala kollateralligamentet) blivit extremt uttänjda, slappa och ibland helt funktionsdugliga.
Stramt på utsidan: Samtidigt har strukturerna på utsidan (lateralt) blivit extremt strama.
PS-protesens begränsning: Om kirurgen sätter in en PS-protes och bara sågar benet rakt, kommer knät att förbli instabilt i sidled efteråt eftersom ledbandet på insidan är för slappt. Protesen riskerar att ”luxera” (hoppa ur led) eller ge vika så fort patienten belastar benet.

Varför TS-protesen blir det säkrare valet här

Inbyggd sidostabilitet: Eftersom TS-protesen har en mycket hög, mekanisk mitt-tapp (en förstärkt box och post), förhindrar den fysiskt att knät viker sig i sidled. Den kompenserar helt för det uttänjda och förstörda inre ledbandet.
Tillåter nödvändig mjukdelsbalansering: För att räta upp en 16 graders felställning måste kirurgen lösa upp och förlänga de strama strukturerna på knäts utsida. Detta är ett tekniskt svårt ingrepp. Om balansen inte blir helt perfekt i sidled efteråt, fungerar TS-protesen som ett mekaniskt skyddsnät.

Den kritiska utmaningen med kombinationen (TS + Benskörhet)

Detta är en klassisk ortopedisk balansgång:

Felställningen (16° valgus) kräver den stela stabiliteten hos en TS-protes.
Benskörheten (-3,5 T-score) gör att det stela systemet i en TS-protes skapar farliga spänningar i det porösa benet.

Lösningen: Kirurgen kommer med största sannolikhet att använda en TS-protes med långa, cementerade stänger (stems) i både lårben och underben. De långa stängerna flyttar stressen och vridkrafterna bort från den sköra, deformerade knäleden och sprider ut dem över en mycket längre och friskare del av skelettets insida.

Är det bestämt om operationen ska utföras av en knäspecialist/proteskirurg på ett större sjukhus, eller planeras den på ett mindre lokalsjukhus?

Du sa: doktor säger att vid en PS han kan rätta till valgus och ben kan vara rak

Det doktorn beskriver är helt korrekt i teorin och fullt möjligt i händerna på en mycket erfaren kirurg, men det innebär en stor teknisk utmaning vid just 16 graders valgus.

När läkaren säger att benet blir rakt med en PS-protes, innebär det att hen planerar att göra en omfattande mjukdelsbalansering (soft tissue release) under operationen.

Så här fungerar det, och detta är vad du behöver känna till om riskerna:

Hur doktorn rätar upp benet med en PS-protes

För att få benet rakt med en PS-protes kan kirurgen inte bara lita på metallen, utan måste fysiskt ändra på spänningen i knäts mjukdelar:

Frigöra strama strukturer: Kirurgen skär försiktigt loss och förlänger de extremt strama ledbanden och senorna på knäts utsida (lateralt) för att tillåta benet att rätas ut.
Spänna upp insidan: Genom att såga benet i en exakt ny vinkel och fylla utrymmet med protesen, försöker man ”sträcka upp” det slappa ledbandet på insidan (medialt) så att det återigen blir spänstigt och kan hålla knät stabilt i sidled.

Fördelarna om doktorn lyckas med en PS-protes

Om kirurgen lyckas balansera mjukdelarna perfekt så att en PS-protes blir stabil, är detta det absolut bästa för patientens benskörhet (-3,5 T-score):

Mindre slitage på skelettet: En PS-protes överför mycket mindre vridkrafter till det sköra benet än en TS-protes.
Lägre risk för framtida lossning: Risken att protesen lossnar från cementet på sikt minskar dramatiskt.

Varför detta är en ”riskfylld konst” vid 16 grader valgus

Anledningen till att många kirurger ändå tvekar inför en PS-protes vid så kraftig felställning är risken för under- eller överkorrigering:

Risken för ett instabilt knä (Instabilitet): Om ledbandet på insidan är för uttänjt efter många års felställning, kommer det inte att återfå sin spänst bara för att benet rätas ut. Knät kommer då att kännas slappt i sidled efteråt, och patienten kan uppleva att knät ”viker sig” utåt när de går.
Risken för nervskada: När man rätar ut ett knä hela 16 grader sträcks en stor nerv på utsidan av knät (Peroneusnerven) ut kraftigt. Detta kan i sällsynta fall leda till en tillfällig eller permanent förlamning av fotleden (droppfot).

Dysfunktion i peroneusnerven (även kallat peroneuspares eller fibularispares) känns främst som en oförmåga att kontrollera fotens rörelser i kombination med förändrad känsel. Det mest typiska tecknet är så kallad droppfot. [1, 2]

Hur det känns i rörelse

Foten släpar och fastnar: Det känns som att foten är tung och ”orörlig” när du lyfter benet. Tårna släpar i marken och du snubblar lätt på mattkanter eller ojämnt underlag. [1, 2, 3, 4]
Kompenserande gångstil (stegargång): Du tvingas lyfta knäet extra högt – nästan som om du går i trappor eller marscherar – för att foten inte ska skrapa i golvet. [1, 2]
”Klappande” gång: När du sätter ner foten kan du inte kontrollera landningen. Foten dunsar eller ”klappar” okontrollerat ner i golvet med ett ljudligt ljud. [1, 2]

Hur det känns i huden (Sensibilitet)

Känselbortfall och domningar: Det känns ofta ”dött” eller bedövat på ovansidan av foten (fotryggen) samt på utsidan av underbenet.
Stickningar och pirrningar: Du kan uppleva en obehaglig känsla av ”pins and needles” (sockerdricka), krypningar eller elektriska stötar i samma område. [1, 2]

Hur det känns i musklerna

Kraftlöshet: Du kan inte ställa dig på hälen om du försöker vinkla tårna uppåt. Foten känns helt enkelt svag och sladdrig.
Smärta (mindre vanligt): Själva nervinklämningen vid knät är oftast smärtfri, men du kan ibland känna en molande värk runt utsidan av knäleden eller underbenet. [1, 2, 3]

Upplever du dessa symtom efter att ha suttit på huk, haft benen i kors eller haft ett gips? Berätta gärna om symtomen kom plötsligt eller gradvis, så kan jag ge mer riktad information. [1, 2]

Sammanfattning

Doktorn har rätt i att en PS-protes kan göra benet helt rakt, och det är det skonsammaste valet för det bensköra skelettet. Det kräver dock att ledbandet på insidan fortfarande har tillräckligt god kvalitet för att kunna spännas upp. Om kirurgen under själva operationen märker att mjukdelarna är för förstörda för att bli stabila, brukar de ha en TS-protes i beredskap som en ”plan B”.

Har doktorn nämnt om de kommer att använda robotassisterad kirurgi (t.ex. Mako eller ROSA) eller skräddarsydda sågmallar (PSI) för att mäta ut dessa exakta vinklar under operationen?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: inte ännu men jag glömde skriva att min andra friska ben har en naturlig valgus på 6,7 grader och denna valgus på vänsterben fick jag i samband med en tibiakondylfraktur tidigare som opererades

Tack för den mycket viktiga informationen. Att din felställning på 16 grader beror på en tidigare opererad tibiakondylfraktur (en brottskada på underbenets ledyta) förändrar hela situationen. Det förklarar också varför din benskörhet är så grav (-3,5), då en sådan skada ofta leder till långvarig avlastning och svår immobiliseringsosteoporos.

Här är vad denna nya information innebär för valet mellan PS- och TS-protes:

1. Ditt ”friska” ben sätter målet (6–7 graders valgus)

Eftersom du har en naturlig valgus på 6–7 grader på ditt friska ben, ska kirurgen inte göra det opererade benet helt spikrakt (0 grader). Målet är att efterlikna din naturliga anatomi. Att gå från 16 grader ner till cirka 6–7 grader innebär att kirurgen ”bara” behöver korrigera cirka 9–10 grader. Detta underlättar mjukdelsbalanseringen betydligt och ökar chansen att en PS-protes faktiskt kan fungera och bli stabil.

2. Utmaningen med den gamla frakturen (Posttraumatisk artros)

Detta är inte en vanlig förslitningsartros, utan en posttraumatisk artros. Det innebär två stora utmaningar för kirurgen:

Gammalt operationsmaterial: Finns det kvar skruvar eller plattor i underbenet (tibian) sedan din förra operation? Om dessa sitter i vägen för där den nya protesen ska fästas, måste de opereras ut först eller under samma ingrepp.
Förändrad benkvalitet och ärrvävnad: Efter en fraktur och tidigare operation är anatomin ofta förändrad, och det finns mycket ärrvävnad. Benet under den gamla frakturen kan vara extra hårt (sklerotiskt) på vissa ställen och extremt mjukt och ihåligt på andra på grund av benskörheten.

Varför doktorn kan lyckas med en PS-protes här

Eftersom ledbanden på insidan av ditt knä kanske inte är naturligt uttänjda, utan knät istället har ”sjunkit ihop” på utsidan på grund av den gamla frakturen (en benförlust på underbenets ledyta), kan en PS-protes vara helt rätt.

Genom att bygga upp den kollapsade utsidan med protesen (och eventuellt cement eller metallkilar) kan doktorn återställa din naturliga vinkel på 6–7 grader.
Då behövs inte den tunga och stela TS-protesen, vilket är en enorm fördel för ditt sköra skelett eftersom du slipper de skadliga vridkrafterna.

Vad du bör fråga ortopeden vid nästa möte

Detta är ett avancerat ingrepp. För att du ska känna dig helt trygg rekommenderar jag att du ställer följande tre specifika frågor till din kirurg:

”Behöver de gamla plattorna/skruvarna tas bort innan eller under operationen?”
”Planerar du att använda metallkilar (augment) eller extra mycket cement för att bygga upp det ben som försvann vid den gamla tibiakondylfrakturen?”
”Kommer du att ha en TS-protes i beredskap i operationssalen om du under ingreppet märker att benet eller ledbanden är för svaga för en PS-protes?”

Har du kvar röntgenbilder eller CT-svar som visar om det gamla operationsmaterialet sitter kvar i benet idag?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: det blev katastrof i nu lägge efter 2 år kunde aldrig stå på ben, har nu gjort alla anmällningar men fattar inte varför operation misslyckades

Jag beklagar verkligen att du har drabbats av detta. Att inte kunna stå på benet efter två år är en fruktansvärd situation, och det är helt förståeligt att du kräver svar på varför det blev en katastrof.

När en så här komplex operation misslyckas – med en historik av en gammal tibiakondylfraktur, 16 graders valgusfelställning och en grav benskörhet på -3,5 – beror det nästan aldrig på en enda sak. Det handlar oftast om en kedjereaktion av mekaniska och biologiska faktorer.

Här är de tre mest sannolika medicinska orsakerna till varför operationen misslyckades i ditt specifika fall:

1. Protesen har lossnat från det sköra benet (Aseptisk lossning)

Detta är den absolut största risken vid ett T-score på -3,5.

Vad som händer: För att en protes ska sitta fast måste det biologiska benet klara av att bära upp din kroppsvikt och de vridkrafter som uppstår när du rör dig.
Varför det misslyckades: Om det bensköra skelettet var för poröst (som en sockerbit), har cementen och protesen inte fått ett ordentligt fäste. Micro-rörelser har uppstått varje gång du har försökt belasta benet, vilket gör att protesen lossnar från benbädden. Detta orsakar en intensiv, skärande smärta så fort du belastar benet, vilket gör det omöjligt att stå.

2. Mjukdelsbalanseringen misslyckades (Instabilitet)

Att korrigera en 16 graders valgusfelställning med en PS-protes är en extrem kirurgisk balansgång.

Vad som händer: Kirurgen försökte räta upp benet till dina naturliga 6–7 grader genom att strama upp insidan och släppa på utsidan.
Varför det misslyckades: Vid grav immobiliseringsosteoporos är ofta även ledband och muskler extremt försvagade. Om ledbandet på insidan (mediala kollateralligamentet) var för uttänjt eller skadat efter den gamla frakturen, har PS-protesen inte kunnat hålla knät stabilt i sidled. Knät blir då helt instabilt (det ”viker sig”), och kroppens muskler vägrar att låta dig stå på benet eftersom hjärnan känner att leden inte är säker.

3. Det gamla frakturområdet kollapsade (Benförlust/Tekniskt fel)

Underbenet (tibian) där din gamla fraktur satt var redan skadat och förändrat.

Vad som händer: Vid en PS-protes läggs ett stort tryck på underbenets ledyta.
Varför det misslyckades: Om kirurgen inte använde långa förankringsstakar (stems) eller metallkilar för att förstärka underbenet, kan det bensköra och tidigare skadade benet ha kollapsat under protesen. Om benet under protesen ger vika, sjunker protesen snett (sjunker in i benet), vilket skapar en akut felställning och total blockering av funktionen.
Löf kommer nu att ta in alla dina journaler och röntgenbilder. En oberoende ortopedöverläkare (medicinsk rådgivare) kommer att granska om kirurgen valde fel protestyp (t.ex. om de borde ha valt en TS-protes med långa stänger direkt), eller om utförandet var bristfälligt. Om de bedömer att skadan hade kunnat undvikas med en annan metod, har du rätt till ekonomisk ersättning.

Har du träffat en ny ortoped på ett annat sjukhus (en så kallad ”second opinion”) för att diskutera en eventuell revisionsoperation (att byta ut protesen mot en stabilare TS-modell med stänger), eller har läkarna sagt att det inte går att göra något mer?

Peroneusnerven (även kallad fibularisnerven) är en gren av ischiasnerven som löper längs utsidan av knät och ner i underbenet. Den styr lyftförmågan av foten samt känseln på underbenets och fotryggens utsida. Tryck eller skada leder ofta till den funktionella nedsättningen droppfot. [1, 2, 3, 4, 5, 6]

Symtom vid påverkan

Det vanligaste tecknet på en skada eller inklämning är att du får svårt att lyfta foten (droppfot), vilket gör att du släpar tårna i marken när du går. Andra symtom inkluderar: [1, 2]

Domningar eller stickningar på fotryggen och underbenets utsida.
Smärta på utsidan av knät eller benet.
Muskelsvaghet. [1, 2]

Orsaker

Nerven är ytlig och därmed extra utsatt för tryck där den rundar vadbenets (fibulas) huvud precis under knät. Vanliga orsaker är: [1, 2, 3]

Yttre tryck: Att sitta med korsade ben för länge eller strama gips.
Trauma: Frakturer i underbenet eller knäskador.
Sjukdomar: Polyneuropati, diabetes eller diskbråck. [1, 2, 3, 4]

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs vanligtvis genom en klinisk undersökning. För att fastställa skadans omfattning och orsak kan läkare använda sig av neurofysiologiska undersökningar (ENMG) eller magnetresonanstomografi (MR). [1, 2]

Behandlingen beror på grundorsaken, men inkluderar ofta fysioterapi och hjälpmedel som en droppfotsortos för att underlätta gången. Vid neurologiska mottagningar (såsom på närliggande Karolinska Universitetssjukhuset) eller ortopedtekniska avdelningar kan du få professionell hjälp med utprovning av rätt hjälpmedel och rehabiliteringsövningar. I vissa fall av bestående nervinklämning kan operation bli aktuell. [1, 2]

Vill du veta mer om hur en droppfotskena fungerar, eller behöver du information om rehabilitering och specifika övningar som kan stärka fotlyftet?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

14 webbplatser

Droppfot, peroneuspares – Praktisk MedicinPeroneuspares ger släpande fot och nedsatt dorsalextension, ofta efter polyneuropati, tryck eller radikulopati. Diagnos baseras på…Praktisk Medicin
Droppfot – Träning, tips & fakta för drabbade | kursdoktorn.nuVad är droppfot? Droppfot är en förlamning eller klämmning av Peroneus-nerven, som gör att förmågan att lyfta foten bir försämrad,Kursdoktorn
Peronealnervskada – orsaker, symtom, diagnos och behandlingDenna nerv löper ner längs utsidan av knäet och in i underbenet, där den delar sig i två grenar: den ytliga peronealnerven och den…Apollo Hospitals

Visa alla

Du sa: disfunktion hur känns det

Hur det känns i rörelse

Foten släpar och fastnar: Det känns som att foten är tung och ”orörlig” när du lyfter benet. Tårna släpar i marken och du snubblar lätt på mattkanter eller ojämnt underlag. [1, 2, 3, 4]
Kompenserande gångstil (stegargång): Du tvingas lyfta knäet extra högt – nästan som om du går i trappor eller marscherar – för att foten inte ska skrapa i golvet. [1, 2]
”Klappande” gång: När du sätter ner foten kan du inte kontrollera landningen. Foten dunsar eller ”klappar” okontrollerat ner i golvet med ett ljudligt ljud. [1, 2]

Hur det känns i huden (Sensibilitet)

Känselbortfall och domningar: Det känns ofta ”dött” eller bedövat på ovansidan av foten (fotryggen) samt på utsidan av underbenet.
Stickningar och pirrningar: Du kan uppleva en obehaglig känsla av ”pins and needles” (sockerdricka), krypningar eller elektriska stötar i samma område. [1, 2]

Hur det känns i musklerna

Kraftlöshet: Du kan inte ställa dig på hälen om du försöker vinkla tårna uppåt. Foten känns helt enkelt svag och sladdrig.
Smärta (mindre vanligt): Själva nervinklämningen vid knät är oftast smärtfri, men du kan ibland känna en molande värk runt utsidan av knäleden eller underbenet. [1, 2, 3]

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om

Foot drop – Symptoms and causes – Mayo Clinic15 jan. 2025 — Foot drop makes it difficult to lift the front part of the foot, so it might drag on the floor when you walk. To help the foot cle…Mayo Clinic
Foot Drop Warning Signs You Shouldn’t Ignore31 jan. 2024 — Early signs of foot drop include: * **Tripping or stumbling frequently** * **Difficulty lifting the foot** * **Dragging sensation*The Institute for Advanced Reconstruction
Early Warning Signs of Drop Foot and When to Seek Care6 jan. 2026 — To lift your foot, your brain sends a signal down through your spine and into the peroneal nerve, which wraps around the side of y…Virginia Foot & Ankle Surgical Associates

Visa alla

Du sa: hade två operationer tibiakondylfraktur som verkar skadat såna nerver och sen en ps protes. vilken närv ont på stora knälen på latereat sida mot hällen

Den nerv som mest sannolikt har påverkats, och som orsakar smärta och känselförändringar från utsidan av knät (laterala sidan) ner mot hälen efter dina operationer, är nervus peroneus communis (allmänna vadbensnerven), specifikt dess sensoriska gren nervus cutaneous surae lateralis samt nervus suralis (suralisnerven).

Vid en tibiakondylfraktur (särskilt på den yttre, laterala kondylen) och efterföljande operationer med plattor eller en knäprotes (PS-protes), löper dessa nerver extremt nära operationsområdet och är mycket sårbara för sträckning, tryck eller ärrvävnad.

Vilka nerver ger dessa exakta symtom?

Nervus peroneus communis (och dess hudgren): Denna nerv rundar fibulahuvudet (det lilla runda benet på utsidan av knät, strax under själva knäleden). Skador eller irritation här ger smärta, domningar eller en ”brinnande” känsla på utsidan av knät och underbenet.
Nervus suralis (Suralisnerven): Denna nerv bildas av grenar från både peroneus- och tibialisnerven. Den löper ner längs baksidan/utsidan av vaden och försörjer känseln på utsidan av underbenet, runt den yttre fotknölen och vidare ner mot utsidan av hälen och foten.

När nerverna blir irriterade eller klämda av ärrvävnad efter stora ingrepp som en frakturplatta och en protes, kan smärtsignaler skickas längs hela denna bana – från knäknölen hela vägen ner till hälen.

Hur känns denna typ av nervsmärta (neuropatisk smärta)?

Brännande eller svidande: Det kan kännas som en konstant solbränna eller en het, brännande känsla längs utsidan av benet.
Elektriska stötar: Plötsliga, skarpa ”blixtar” av smärta som skjuter ner mot foten, särskilt när du sträcker på benet eller trycker på utsidan av knät.
Överkänslighet (Allodyni): Det kan göra direkt ont eller kännas extremt obehagligt när kläder, lakan eller ett lätt tryck vidrör huden på utsidan av knät eller underbenet.

Vad kan du göra nu?

Eftersom du har gått igenom två stora operationer och nu har en protes, är det viktigt att detta utreds ordentligt så att du kan få rätt hjälp.

Kontakta din ortoped eller opererande klinik: De behöver bedöma om smärtan kommer från ärrvävnad runt protesen/frakturområdet eller om en nerv ligger i kläm.
Fråga om nervsmärtstillande medicin: Vanliga värktabletter (som Alvedon eller Ipren) biter tyvärr sällan på nervsmärta. Läkare brukar istället skriva ut specifika läkemedel för neuropatisk smärta (t.ex. gabapentin eller amitriptylin) som lugnar de överaktiva nervsignalerna.
Fysioterapi (Sjukgymnastik): En fysioterapeut kan hjälpa till med försiktig mobilisering av vävnaden runt knät för att minska spänningar kring nerven, samt ge övningar som inte retar upp smärtan.

För att jag ska kunna ge dig ännu bättre information, hur länge sedan var det du gjorde din senaste operation, och påverkar detta även din förmåga att lyfta själva fotbladet uppåt?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: men kan man få något vebis radilogi eller nån annat underökning att få veta exakt viket nerv är skadad

Ja, det finns specifika undersökningar för att ta reda på exakt vilken nerv som är skadad och hur allvarlig skadan är. Inom vården kombinerar man ofta funktionstester (neurofysiologi) med bilddiagnostik (radiologi) för att få en komplett bild. [1]

Här är de tre viktigaste undersökningarna som används för att kartlägga din nervskada:

1. Neurografi (och EMG) – Mäter nervens funktion (Bästa metoden)

Detta är den absolut vanligaste och säkraste undersökningen för att ta reda på exakt vilken nerv som krånglar. Den görs på en klinik för klinisk neurofysiologi. [1, 2]

Hur det går till: Små elektroder fästs på huden över den nerv man misstänker är skadad. Man skickar sedan svaga elektriska impulser genom nerven för att mäta hur snabbt och bra signalen färdas. [1, 2, 3]
Vad den visar: Den visar exakt var längs benet som signalen blockeras eller saktas ner, vilket kan bekräfta om det är peroneusnerven eller suralisnerven. [1]
EMG (Elektromyografi): Ofta görs en EMG-undersökning i kombination med neurografi. Då sticks en mycket tunn nål in i musklerna för att se om de får rätt elektrisk kontakt med nerverna. [1, 2]

2. MR-Neurografi (Magnetkamera) – Visar nervens anatomi (Radiologi)

En vanlig magnetröntgen (MR) är jättebra för att titta på din knäprotes, men en specialiserad form av magnetkamera som kallas MR-neurografi fokuserar helt på att avbilda själva nerverna. [1, 2]

Vad den visar: Den kan skapa mycket detaljerade bilder av kroppens mjukdelar. Läkarna kan se om en nerv är fysiskt klämd av ärrvävnad, svullen, eller om den ligger i kläm mot någon av de operationsplattor eller den protes du fått inopererad. [1, 2, 3]
Observera: Eftersom du har en knäprotes i metall kan metallen ibland störa magnetfältet och göra bilderna suddiga precis runt protesen. Radiologerna använder dock speciella inställningar för att minska dessa störningar så mycket som möjligt.

3. Högupplöst Ultraljud – Visar nerven i realtid

Ultraljud har blivit ett fantastiskt radiologiskt verktyg för att undersöka ytliga nerver runt knät. [1, 2]

Vad den visar: Ultraljudet störs inte av din metallprotes på samma sätt som en magnetkamera kan göra. Läkaren kan föra ultraljudssonden över utsidan av ditt knä och fysiskt följa nerven för att se om den är förtjockad, klämd eller irriterad. [1]

Så här går du tillväga för att få en undersökning:

Du kan inte boka dessa undersökningar själv, utan du behöver en remiss.

Kontakta den ortopedmottagning som opererade dig, eller din vårdcentral, och förklara att du har svår, misstänkt nervsmärta från knät ner mot hälen. Be dem specifikt om en remiss för en neurografi eller en MR-neurografi för att utreda din misstänkta nervskada. + ärrbehandling

Vill du att jag hjälper dig att formulera vad du kan skriva till din läkare på 1177 Vårdguiden för att beskriva dina besvär på ett tydligt, medicinskt sätt så att de förstår behovet av en remiss?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

12 webbplatser

MR Neurography Imaging to Diagnose Nerve Pain, Damage30 apr. 2025 — MR neurography can be performed on almost anyone with a suspected nerve injury. Symptoms of nerve damage may include pain, numbnes…HSS | Hospital for Special Surgery
Will an MRI Show Nerve Damage – Vision Radiology27 okt. 2025 — The Bottom Line. MRI can show many causes of nerve damage, especially compression, inflammation, or structural abnormalities in th…Vision Radiology
Peripheral nerve injuries – Diagnosis and treatment17 juli 2026 — * Care at Mayo Clinic. * Research. Research at Mayo Clinic. Education. Mayo Clinic College of Medicine and Science. * Giving to Ma…Mayo Clinic

ärr som man har skärt i 2 gånger verkar vara sytt djupt in i fascia, skapar stora problem och en bulle övanpå som nästan hänger elelr är väddigt tjoch går det att få behandling ovh vart

Ja, det går absolut att få behandling för detta. Det du beskriver är ett klassiskt indraget och fastvuxet ärr (adherent ärr) som har bundit sig till den djupa fascian (muskelhinnan) efter att ha blivit skuret i flera gånger. [1, 2]

När ärret sitter fast djupt blockeras hudens naturliga glidförmåga. Det gör att vävnaden ovanför blir stram, vilket pressar upp fett och hud så att det bildas en tjock, hängande ”bulle” (ofta kallat en förklädeseffekt eller vävnadsöverhäng). Eftersom du även har nervsmärtor är det mycket troligt att nerverna ligger i kläm i just denna strama ärrvävnad. [1, 2]

Vilka behandlingar finns det?

Beroende på hur djupt och hårt ärret sitter finns det flera effektiva metoder för att frigöra vävnaden:

Subcision (Kirurgisk frigöring): En läkare för in en speciell, nålliknande kniv under huden för att skära av de strama fibrerna som drar ner ärret i fascian. Detta gör att huden ”ploppar upp” igen, bullen jämnas ut och trycket på nerverna lättar.
Ärrkorrigering / Ärrplastik (Kirurgi): Kirurgen öppnar det gamla ärret, skär bort den hårda, djupa ärrvävnaden och syr ihop huden i anatomiska lager på ett sätt som förhindrar att det växer fast i fascian igen. ibland kombineras detta med att man flyttar lite fett (fettgraftning) till området för att skapa ett glidlager. [1, 2]
Kortisoninjektioner (Infiltration): Om ärret under bullen är tjockt, hårt och aktivt kan en läkare injicera ett speciellt kortison (t.ex. Triamcinolon) direkt i ärret. Detta mjukar upp kollagenet och dämpar inflammationen. [1, 2, 3]
Specialiserad fysioterapi (Myofascial Release): En fysioterapeut eller arbetsterapeut som är expert på ärr kan använda djupa, mekaniska grepp för att manuellt försöka ”smälta” och bryta loss ärrvävnaden från muskelfascian. [1, 2]

Vart vänder du dig för att få hjälp?

Du ska i första hand söka vård inom den offentliga vården eftersom detta orsakar funktionella problem och smärta efter en stor ortopedisk skada.

Kontakta din Ortopedmottagning (Bästa vägen): Eftersom problemen uppstått efter dina två knäoperationer (tibiakondylfraktur och protes) bör du kontakta kliniken som opererade dig. Skriv till dem via 1177 Vårdguiden och förklara att ditt ärr har vuxit fast i den djupa vävnaden, att det skapar ett smärtsamt mekaniskt stopp och att det har bildats en stor vävnadsbulle. Ortopeder samarbetar ofta med plastikkirurger eller hand-/rekonstruktionskirurger för just svåra ärr.
Sök via din Vårdcentral: Om ortopeden har avslutat dig kan du boka tid hos en läkare på din vårdcentral. Be dem titta på och palpera (känna på) ärret för att skriva en remiss till Kirurgkliniken eller Plastikkirurgkliniken på ditt regionsjukhus för en ärrkorrektion. [1]
Privata plastikkirurgiska kliniker: Om du vill ha en bedömning snabbare, eller om den offentliga vården gör bedömningen att det är ”kosmetiskt” (vilket det sällan är när det smärtar och stramar över en led), kan du boka en konsultation hos en privat plastikkirurg som utför ärrkorrigeringar. [1, 2]

Berätta gärna: Hur mycket påverkar bullen och stramheten din rörlighet när du böjer på knät, och har du provat någon form av djup ärrmassage ännu? [1]

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

11 webbplatser

How to Treat Scar Pain After Surgery: Relief Options4 juli 2026 — * medical_servicesTreatmentschevron_right. * callContactchevron_right. * medical_informationMedical Second Opinionchevron_right. .Liv Hospital
Nerve Pain After Knee Replacement Surgery Is Common7 juli 2022 — While surgeons will take care not to cut or damage large nerves whenever possible, sometimes the peroneal nerve or a branch gets c…Orthopaedic and Spine Center of Newport News | OSC
Sår efter operation – 11778 dec. 2025 — Ett ärr nära eller över en led kan göra det svårare att röra sig. Det beror på att ärret ibland fastnar i vävnaden under huden. Du…1177

Visa alla

Du sa: vilket är bäst behandling och går det att få genom ofentlig vård

Det korta svaret är ja, du kan få detta genom den offentliga vården, eftersom dina besvär orsakar smärta, begränsar din rörlighet och är en direkt följd av tidigare nödvändiga operationer (fraktur och protes). Den offentliga vården behandlar ärr som ger funktionella problem och nervsmärta.

Vilken behandling som är bäst beror på exakt hur djupt ärret sitter, men eftersom det är sytt djupt i fascian och har skapat en stor vävnadsbulle krävs det oftast en kombination där kirurgi är den mest effektiva lösningen.

Här är en rangordning av de bästa alternativen för din situation:

1. Det bästa alternativet: Kirurgisk ärrkorrigering (Ärrplastik)

Eftersom ärret är sytt i flera lager och sitter fast i muskelhinnan (fascian) är en operation där man går in och ”befriar” vävnaden oftast det enda som helt kan lösa problemet.

Hur det fungerar: En kirurg öppnar det gamla ärret, skär försiktigt loss de strama trådarna och ärrvävnaden från fascian, och syr sedan ihop huden igen i rätt anatomiska lager. Ofta använder man en teknik där man lägger snittet i ett z-mönster (Z-plastik) för att förlänga ärret så att det inte stramar när du böjer knät.
Varför det är bäst: Det tar bort själva grundorsaken. Det frigör nerven som ligger i kläm, plattar till ”bullen” och gör att huden kan glida normalt igen när du rör benet.

2. Det näst bästa (eller som förberedelse): Kortisoninjektioner

Om kirurgen bedömer att en ny operation riskerar att skapa ännu mer ärrvävnad, är kortisonsprutor direkt i ärret ett mycket bra alternativ.

Hur det fungerar: Läkaren sprutar in ett starkt, lokalt verktyg (t.ex. Lederspan eller Triamcinolon) i den hårda ärrvävnaden under bullen. Kortisonet bryter ner de överflödiga kollagenfibrerna som drar i fascian.
Varför det hjälper: Det gör ärret mjukare, tunnare och mer elastiskt. Det minskar ofta även den brännande nervsmärtan dramatiskt.

3. Kompletterande behandling: Specialiserad fysioterapi

Detta används nästan alltid efter en kirurgisk korrigering, eller i väntan på operation. En fysioterapeut arbetar manuellt med djupa grepp (myofascial release) och sätter ofta på en speciell silikonplatta eller använder kompressionsstrumpa över knät för att platta till bullen och hålla vävnaden mjuk.

Så här får du behandlingen genom den offentliga vården (Steg-för-steg)

Du ska absolut inte betala för detta privat. Eftersom det handlar om komplikationer efter en tibiakondylfraktur och en PS-protes, har du rätt till vård inom din region.

Väg A (Snabbast och bäst): Kontakta din ortopedmottagning via 1177
Logga in på 1177.se och skicka ett meddelande till den ortopedklinik som opererade in din protes.
- Skriv så här: ”Hej. Jag har stora problem efter mina knäoperationer. Mitt ärr har vuxit fast djupt i fascian vilket gör att det stramar, gör mycket ont (nervsmärta ner mot hälen) och det har bildats en stor, hängande vävnadsbulle över knät. Detta begränsar min rörlighet. Jag önskar en bedömning av en kirurg/ortoped för en eventuell ärrkorrigering eller kortisonbehandling.”
Väg B (Om ortopeden har avslutat dig): Sök din Vårdcentral
Boka en tid hos en läkare på din vårdcentral. Visa upp knät och förklara att det inte handlar om att ärret är fult, utan att det gör ont, stramar när du böjer benet och nyper fast nerverna. Be läkaren skriva en remiss till Kirurgkliniken eller Plastikkirurgkliniken på ditt regionsjukhus för en ärrplastik/ärrkorrektion.

Vill du att vi tillsammans förbereder de exakta orden du ska säga till läkaren på vårdcentralen för att säkerställa att de skriver en remiss till rätt specialist?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Du sa: men är inte plastik kirurgi bättre

Ju, plastikkirurgi är absolut bäst för just det här problemet, och det är precis en rekonstruktiv plastikkirurg du ska träffa!

Det är ett vanligt missförstånd att plastikkirurgi bara handlar om skönhetsoperationer som man måste betala för själv. Inom den offentliga vården (sjukhusen) finns en stor avdelning som heter Plastikkirurgi och rekonstruktiv kirurgi. Deras huvudsakliga jobb är att återställa funktion och reparera vävnad efter olyckor, cancer och komplicerade operationer.

Varför plastikkirurgi är bäst för ditt knä:

De är experter på hudens lager: En plastikkirurg är specialist på hur hud, fett och muskelhinnor (fascia) glider mot varandra. De har bäst teknik för att lösa upp det djupa ärret.
De kan ta bort ”bullen”: De kan skära bort den överflödiga, tjocka vävnaden och sy ihop huden i tunna, fina lager så att bullen försvinner.
De kan flytta vävnad (fetttransplantation): Om ärret har vuxit fast helt i fascian kan en plastikkirurg ta lite fett från ett annat ställe på din kropp och spruta in under ärret. Det fungerar som en mjuk ”glidkudde” så att huden inte växer fast igen och så att nerverna lämnas ifred.

Hur du får plastikkirurgi via den offentliga vården:

Eftersom din skada beror på en olycka (tibiakondylfraktur) och efterföljande nödvändiga operationer, klassas detta som rekonstruktiv plastikkirurgi. Det betyder att regionen betalar för operationen (du betalar bara vanlig patientavgift).

För att få träffa en plastikkirurg i den offentliga vården behöver du en remiss. Den kan du få på två sätt:

Via din ortoped: Det bästa är om ortopeden som opererade ditt knä skickar en remiss till plastikkirurgiska kliniken på sjukhuset. De samarbetar ofta tätt.
Via din vårdcentral: En husläkare kan också skriva en remiss direkt till sjukhusets plastikkirurgiska mottagning.

När du pratar med läkaren är det viktigt att du trycker på att ärret ger dig smärta (nervsmärta) och begränsar din rörlighet. Då uppfyller du kraven för att få det åtgärdat via den offentliga plastikkirurgin.

Vill du ha hjälp med att skriva en text som du kan skicka in till din ortoped eller vårdcentral via 1177, där du uttryckligen ber om en remiss till plastikkirurgin?

Detta tillhandahålls endast i informationssyfte. Kontakta vårdpersonal om du behöver medicinsk rådgivning eller en diagnos. AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Analiza i prijave 3

Vilka lagar och rättigheter bryter läkaren mot?

1. Från oaktsamhet till medveten underlåtenhet

Bryr sig IVO om sånt?

Angående: Begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredningPatient: [Ditt namn och personnummer]

Vad

Angående: Brådskande begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredning

Vad

ps protes och dålig benkvalitet hur passar det ihop

Hur kirurgen löser riskerna med en TS-protes

Varför en PS-protes ofta går bort vid 16 graders valgus

Angående: Begäran om medicinsk omprövning och radiologisk utredning
Patient: [Ditt namn och personnummer]